Tidsgränsen innebär att människor riskerar utförsäkring utan att vara friska, men det är många stationer som ska passeras innan någon kommer så långt. Rehabiliteringskedjan, som ska hjälpa långtidssjuka tillbaks till arbetslivet, innehåller en rad åtgärder och kontrollpunkter:

När du blir sjuk

De första 14 dagarna betalar din arbetsgivare sjuklön som är 80 procent av din ordinarie lön. Du är skyldig att lämna läkarintyg efter sju dagar.

Är du arbetslös kan du inte få mer i sjukpenning än vad du får i a-kassa.

Efter två veckors sjukdom bedömer försäkringskassan om du har rätt till sjukpenning. Den är något lägre än 80 procent av din lön. Normalt kan du få sjukpenning i 364 dagar inom en period av 450 dagar.

Därefter kan du ansöka om förlängd sjukpenning, något lägre än 75 procent av lön, i högst 550 dagar.

Får du förlängd sjukpenning till följd av godkänd arbetsskada, finns dock ingen tidsgräns. Inte heller om du har en allvarlig sjukdom som tumörsjukdomar, ALS, eller väntan på transplantation.

Sjukersättning - "sjukpension"

Den är till för dig som är så sjuk eller skadad att du troligen aldrig kommer att kunna jobba heltid. Du ska vara 30-64 år och arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten som finns på arbetsmarknaden

Du kan få hel, halv eller annan grad av sjukersättning.

Rehabiliteringskedjan

De första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga, eller annat tillfälligt, arbete hos din arbetsgivare.

Efter 90 dagar prövar försäkringskassan om du kan utföra något arbete över huvud taget hos din arbetsgivare. Om inte får du fortsatt sjukpenning.

Efter 180 dagar prövar försäkringskassan om du kan utföra något arbete på den övriga arbetsmarknaden. Om du inte anses kunna det, får du fortsatt sjukpenning.

Om du är arbetslös bedömer försäkringskassan din arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden, redan från början av sjukperioden.

Vägen tillbaka

Arbetsgivaren har ansvaret för att försöka hjälpa dig tillbaks till jobbet. Det kan handla om anpassning av arbetsplatsen, hjälpmedel, ändrade arbetsuppgifter, ändrade arbetstider, arbetsträning, utbildning eller omplacering.

Om du inte har någon anställning har försäkringskassan ansvaret för åtgärderna.

Om du blir långtidssjukskriven kan det behövas en plan för hur du ska slussas tillbaks till arbetslivet. Den planen gör försäkringskassan ihop med dig. Arbetsträning kan vara en av åtgärderna.

Om du deltar i ett sådant program kan du få rehabiliteringspenning som är lika stor som din sjukpenning under högst ett år.

Anmälan till arbetsförmedlingen

Om du är arbetslös när sjukskrivningen är slut måste du anmäla dig till Arbetsförmedlingen första vardagen som friskskriven. Annars förlorar du ditt SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och kan inte få ersättningar som beräknas på denna, exempelvis föräldrapenning.

Först när du får ett nytt arbete kan ditt SGI förnyas.

Introduktionskurs

Du som utförsäkras och som inte har en arbetsplats att gå tillbaks till, erbjuds en tre månader lång arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Den syftar till att kartlägga din arbetsförmåga, dina behov och vilken hjälp du kan behöva för att hitta ett lämpligt arbete. Under tiden får du aktivitetsersättning.

I vissa fall kan resultatet bli att du bedöms vara för sjuk för att kunna arbeta. I så fall kan sjukskrivning åter bli aktuell. Enligt försäkringskassans egen analys kommer var tredje utförsäkrad att bli sjukskriven igen inom nio månader.

Källa: Försäkringskassan