Kvinnan, med band till Revolutionära fronten, var en av dem som dömdes för att tillsammans med ett stort gäng ha angripit och misshandlat sambon till Sverigedemokraternas pressekreterare Martin Kinnunen i Stockholm den 6 juni i år.

Hon dömdes till ett år och åtta månaders fängelse.

När Göteborgs universitet fick kännedom om att kvinnan studerade till sjuksköterska och snart skulle ut på praktik ville de stoppa henne.

Domen mot kvinnan "beskriver händelser där studentens handlande visar på ett beteende som inger universitetet betänkliga farhågor om att risk föreligger för att studenten kan komma att skada annan person under utbildningen", skrev universitetet till avskiljandenämnden som beslutar om studenter ska kunna avskiljas från utbildningen.

Universitetet ansåg att det fanns risk för att "den aggressivitet som finns beskriven i domen kan blossa upp igen och gå ut över någon enskild person", särskilt eftersom kvinnan kommer att möta personer med andra åsikter, så väl bland andra studenter som bland patienter under praktiken. Under praktiken skulle hon också få tillgång till känslig information.

I september tog Högskolans avskiljandenämnd beslutet att tillfälligt avskilja kvinnan från studierna.

- Den situation som gjort oss lite betänksamma är domen i tingsrätten där det finns två fall av misshandel, varav det ena är grovt, säger Kristina Ullgren, jurist och föredragande sekreterare.

Sedan dess har hovrätten fastställt tingsrättens dom och kvinnan har överklagat beslutet att avskilja henne från utbildningen.

I överklagandet pekar hennes advokat bland annat på att en nazist, dömd för mordet på syndikalisten Björn Söderberg 1999, inte avskiljdes från studierna till läkare vid Karolinska institutet i Uppsala.

Läkarstudenten antogs till läkarutbildningen våren 2009 men fick efter en månad veta att han inte skulle kunna fortsätta eftersom inget landsting ville ta emot honom som praktikant. Studenten ansåg att universitetet på det sättet kringgick reglerna för avskiljande.

Fallet med nazisten som ville bli läkare ledde till att regeringen gav Högskoleverket i uppdrag att se över möjligheterna att avstänga studenter från utbildning. Ett förslag är nu ute på remiss.

Ytterst handlar frågan om huruvida en person som utövat våld mot en medmänniska på grund av politisk övertygelse är lämplig för arbete inom hälsa- och sjukvård. Hur ställer hon sig inför en politisk motståndare som behöver vård?

Å andra sidan handlar det om huruvida en människa som avtjänat sitt straff ska straffas ytterligare genom att nekas utbildning eller genom vad som i praktiken blir ett yrkesförbud.

Hur det går i fallet med den avstängda sjuksköterskan skulle kunna få betydelse för fler våldsaktiva och/eller dömda vänsterextremister.

Bland dem:

• En man, dömd för misshandel, olaga hot och grov stöld i samband med Revolutionära frontens attacker mot meningsmotståndare, har slutfört utbildningen och har nu ansökt om sjuksköterskelegitimation som ännu ej beviljats.

• En annan man dömdes så sent som förra året för politiskt motiverad brottslighet och pekas ut av polisen som en tidigare ledarprofil inom Afa och aktiv fotbollshuligan. Idag studerar han vid tandläkarprogrammet.

• En av Afas kvinnliga veteraner, som deltagit i flera av nätverkets aktioner, slutförde nyligen sina studier till sjuksköterska vid Göteborgs universitet. Hon är legitimerad sjuksköterska.