Mats Svensson anser att rättssamhället måste dra en gräns för vilka åsikter som är värda lagens skydd.

- Man ska göra skillnad mellan ett etablerat parti som Sverigedemokraterna och en icke etablerad rörelse, nynazister och skinnskallar som inte är förtjänta av ett förstärkt skydd. De använder våld själva för att driva igenom sin uppfattning.

De idéer som kollegorna i Stockholm och Göteborg för fram om att alla politiska åsikter är värda samma juridiska skydd i en demokrati ger Mats Svensson inte mycket för.

- Det ska finnas ett demokratiskt värde att skydda, säger Mats Svensson.

Han nämner en Afa-attack mot Sverigedemokraterna i Eslöv efter valet 2006 då nyvalda kommunpolitiker samlats för att utbilda sig i parlamentariskt arbete. Afa kastade in stenar i salen.

- Det brottet skulle ha rubricerats som brott mot medborgerlig frihet, men i det fallet kunde ingen bindas till brottet, säger Mats Svensson.

Lagen om brott mot medborgerlig frihet har funnits i brottsbalken sedan 60-talet, men har aldrig prövats i domstol. Lagen innebär att den som med tvång eller hot försöker ”påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation” och därigenom sätter ”yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara” kan straffas med uppemot sex års fängelse.

- Eslöv tyckte jag var ett sådant fall, säger Mats Svensson.

Han anser dock inte att samma regler ska gälla för mindre etablerade åsiktsyttringar. De ingår inte i den allmänna åsiktsbildningen, menar han.

Om motsvarande angrepp riktats mot nazister skulle det, enligt Mats Svensson, inte vara lika allvarligt i juridisk mening.