De trodde sig vara ensamma. Barnen, vars föräldrar kom på den briljanta idén att återanvända tomma sirapsflaskor till saftflaskor. Men så var det inte.

Trots avsaknaden av inbördes kommunikation kläckte föräldrar till åtminstone 16 000 barn på 70- och 80-talen samma idé. Sirapsflaskan kan användas till mer än bara sirap. Och den har blivit en av symbolerna för en ibland saknad barndom.

– Alla har en historia, och tillsammans söker man gemensamma nämnare. Vi som var små på 80-talet har många minnen i sådana här saker. Mina föräldrar ville slänga sirapsflaskan, men det fick de inte. Den representerar ju mina fotbollsträningar, säger Johan Siwer, en av de över 16 000 medlemmarna i klubben.

Fascinerades av utflyktslösningar

Idén till gruppen kom efter att dåvarande sjuksköterskestudenten Lars Lanevi och hans studiekamrat Fredrik Persson tröttnat på sitt uppsatsskrivande och började minnas hur många kreativa lösningar deras barndoms utflykter präglades av.

Till exempel saften i sirapsflaskan eller tidningen i plastpåsen som sittunderlägg i skogen.

En Facebookgrupp startades till förmån för sirapsflaskan och det tog inte många dagar förrän hundratals anslutit sig.

– Det var helt sjukt. Det här gick långt utanför vår bekantskapskrets och det bara strömmade in lyckliga kommentarer. Vi blev väldigt förvånade, berättar Lars Lanevi.

Fick emballagepris 1961

Att flaskan varit populär har varit känt sedan tidigare; redan 1961 fick den dåvarande tillverkaren Sockerbolaget det svenska emballagepriset med motiveringen "god lösning av svårt förpackningsproblem".

Men att den skulle ge upphov till så mycket nostalgi, har slagit både tillverkaren och fanklubbens grundare med viss förvåning.

– Sirapsflaskan är en klassiker och i Sverige finns en lång tradition att använda sirap, inte minst i juletid, säger Angela Everbäck, marknadsansvarig på Nordic Sugar som idag tagit över tillverkningen.

Men glädjen i Facebookgruppen handlar inte så mycket om sirapen i sig. Det är själva flaskan som skapar känslor.

Och behovet av att söka nostalgi på nätet verkar omättligt. En uppsjö av diskussionsgrupper har startats på forum och på Facebook.

På videosajten Youtube finns en mängd, till synes helt meningslösa, signaturmelodier och tv-vinjetter och rörliga detaljer från en svunnen tid.

Även bland litteraturen märks titlar som behandlar temat.

– Jag tror att nostalgin är en motpol i en värld där man känner att vuxenlivet och allvaret börjar ta över. Då finns ofta en tröst i att minnas, säger Annika Triberg som tillsammans med Eva Kallhed och fotografen Albert Håkansson skrivit Nostalgiboken.

Positivt efter kriget

Behovet verkar vara störst hos efterkrigstidens generationer som konserverat sina barndomsminnen i tuggummipapper, damtroll och Meccano.

Tidigare betraktades nostalgi som något mer negativt, enligt Annika Triberg. Men en tid som genomsyrades av hopp och framtidstro vill många återuppleva.

Nostalgiboken, som kom ut år 2000, har sålt i stora mängder och författarna fortsätter att ge ut böcker på temat.

– Det intressanta är att barndomsminnen är så fjärmade från övrig nyhetsbevakning. Det var fullständigt ointressant att människan landade på månen om GB:s nya glass precis hade kommit, säger hon.

Lars Lanevi, grundare av Facebookgruppen av sirapsflaskorna, har ytterligare en teori kring varför nostalgi kring förpackningar och leksaker lockar fram så många känslor.

– Jag tror det finns en längtan hos många att leva i en värld där det största bekymret var att tappa sin macka i en myrstack och där tävlingarna gick ut på att jämföra saftnivåerna i sirapsflaskorna. Allt var så enkelt på något vis, säger han.