Larm om vanvård av svenska grisar
Relaterat
Svenska grisar har det sämre än vad som hittills varit känt, hävdar en djurrättsgrupp som filmat missförhållanden.
På en grisfarm som ägs av en uppsatt person inom Swedish Meat visar en film hur grisar tuggar på en död gris.
Organisationen Djurrättsalliansen har besökt ett hundratal gårdar under två års tid, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion. Gruppen hävdar att den hittat grova överträdelser av djurskyddslagen på så gott som alla gårdarna. Det saknas halm på golvet, luften är dålig och djuren har sår och andra skador.
Malin Gustafsson är en de aktivister på Djurrättsalliansen som tagit sig in och filmat på grisfarmarna. Enligt henne har aktivisterna bara tagit sig in i olåsta lokaler.
-Vårt syfte och vår drivkraft med den här utredningen var att visa verkligheten för grisarna bakom de här betongväggarna. Att dokumentera hur svenska grisar har det och visa på det djurplågeri som grisindustrin innebär, säger hon till TT.Bilderna visar bland annat döda grisar, grisar som fått ögon och svansar bortbitna och grisar som äter på döda grisar.
En av de undersökta gårdarna ägs av en man som har eller har haft höga poster både inom köttböndernas organisation Swedish Meat och Sveriges Grisproducenter.
På hans gård ska Djurrättsalliansens aktivister i söndags ha filmat hur andra grisar tuggar på en död gris på golvet i en av grisstallarna. Flera grisar har skador på benen och det saknas halm i boxarna. Ekot uppger sig ha kontrollerat filmen och säkerställt att den är autentisk.
Ägaren vill inte för Ekot kommentera bilderna eller förhållandena på gården.
Johan Beck Friis vid Sveriges Veterinärförbund säger att filmen visar "ett grovt fall av vanvård av djur".
-Det här är otillåtet och oacceptabelt på alla sätt, både hygieniskt och djurskyddsmässigt, säger Beck Friis till Ekot.Ansvaret för att kontrollera djurhållare och göra inspektioner ligger sedan årsskiftet hos länsstyrelserna. Tidigare var det en uppgift för kommunerna.
-Vi har nu EG-förordningar som styr kontrollerna och då betonar man väldigt starkt att man ska göra en riskbaserad kontroll, vilket innebär att man inte har ett generellt kontrollintervall. Tidigare var det så att det skulle ske vart tredje år om det var lantbruk, varken mer eller mindre, säger djurskyddschef Björn Dahlén vid Jordbruksverket.Jordbruksverket utför inga inspektioner utan är den samordnande kontrollmyndigheten. Den slutliga modellen för hur man ska arbeta med riskbaserade kontroller, det vill säga att man i första hand inspekterar där man misstänker att det finns brister, är ännu inte slutligt utarbetad.
