– Vårdpersonalen bör tänka på detta innan patienter skickas hem, säger Andreas Heddini på Smittskyddsinstitutet.

Hittills har samtliga vuxna som dött på grund av den nya influensan i Sverige varit män i medelåldern.

– Det är en ren slump, säger Mia Brytting, chefsmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet (SMI) och tillägger att viruset A/H1N1 inte är könsdiskriminerande.

Ingenstans i världen finns rapporter som pekar mot att män generellt sett skulle löpa större risk än kvinnor, uppger den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC för TT. I exempelvis Norge visade statistiken i fredags på nio döda kvinnor, fyra döda män och fyra döda barn.

Snabb försämring

Den som tillhör en medicinsk riskgrupp löper däremot ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller att dö på grund av svininfluensan. Andreas Heddini, biträdande statsepidemiolog på SMI, pekar också på risken för de ensamboende. Flera av dem som har dött i Sverige har saknat nära anhörig i hemmet, säger han.

– Jag tror att det kan spela roll faktiskt, för man kan försämras ganska snabbt, säger Andreas Heddini.

Det typiska scenariot vid svåra svininfluensafall är att den sjuke tämligen plötsligt börjar få svårt att syresätta blodet efter fyra–fem dygns sjukdom. Då kan varje timme vara kritisk. En patient som har skickats hem från akuten kan mycket väl behöva respiratorvård redan senare samma dag.

Ingår i uppdraget

– Är man ensamboende kan man verkligen vara i behov av att få hjälp med att komma till sjukhus i tid, säger Heddini.

Vården bör vara extra generös med att ordna uppföljande besökstid eller lägga in influensasjuka personer som lever ensamma, anser han.

Agneta Holmström, samordnare på Socialstyrelsens smittskyddsenhet, säger att frågor om huruvida en person kan tas omhand av anhöriga eller inte ska ställas rutinmässigt av vårdpersonalen.

– Det ingår i uppdraget att fråga om det finns någon där hemma. Det är alltid en risk att leva ensam oavsett vilken sjukdom du har, säger Agneta Holmström.