Vård av apatiska barn ska ses över
Socialstyrelsen inleder nu en översyn av frågan om de apatiska flyktingbarnen. Problemet ökar igen och Migrationsverket har svårt att bedöma om barnens hälsotillstånd berättigar dem att stanna i Sverige och efterlyser därför tydligare riktlinjer.
Relaterat
Fakta
Svåra upplevelser
Den nya studien presenteras i tidskriften Acta Paediatrica. Där ingår 29 av de svårast sjuka barnen som vårdades av Sachsska barnsjukhuset i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm mellan 2004 och 2007.
Granskningen visar att inga spår fanns av lugnande eller sömngivande mediciner i de blod- och urinprover som togs på barnen. Inte heller är det troligt att barnen simulerade sitt tillstånd, enligt studien.
21 av barnen hade varit med om traumatiska upplevelser.
20 hade förlorat, eller separerats från, nära anhöriga.
12 hade försökt begå självmord efter det att de kom till Sverige.
Runt 2005 fanns det flera hundra apatiska flyktingbarn i Sverige och de gav upphov till en het politisk debatt. Under flera år var det tystare om problemet, men antalet fall har hela tiden legat runt ett 30-tal per år och verkar nu ha ökat något.
– Vi fick signaler från Migrationsverket och från ideella organisationer under våren om att det här var aktuellt igen, säger Anders Printz, tillförordnad chef på hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen.
Rätt insatser
Nu inleds en översyn som ska vara klar innan årsskiftet. Däremot blir det inga nya riktlinjer före årsskiftet.
– Huvudfokus är att vi ska ha rätt insatser. Målet är att vi har gjort någon slags bedömning av hur läget ser ut, av hur det funkar i dag och av vad vi behöver göra. Det stöd vi ger måste bygga på den forskning som finns i dag, säger Printz.
I september i år fanns det 23 fall av så kallade apatiska barn i Sverige, enligt Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik. Verket behöver besked om hur allvarligt ett barns tillstånd är genom läkarintyg. Men intygen behöver bli bättre, anser han, och det behövs riktlinjer från Socialstyrelsen eftersom olika läkare har olika åsikter om hur sjukdomen ska behandlas.
Bristande intyg
– Vår prövning handlar om att vi har ett korrekt medicinskt underlag för att ta reda på om graden av sjukdom är sådan att den ska ge uppehållstillstånd. Men det är ganska stor spridning i beskeden, säger Ribbenvik.
Majoriteten av de barn som blir apatiska har svåra traumatiska upplevelser bakom sig. Många har förlorat, eller separerats från, anhöriga, visar en ny studie av 29 av de svårast sjuka barnen gjord mellan 2004 och 2007.
Några av barnen i studien var föremål för polisundersökningar 2005 eftersom de misstänktes ha förgiftats. Förundersökningarna lades snart ned och enligt den nya studien visar prover som tagits på barnen heller inga tecken på att de blev förgiftade.
Välkommet
Barnens rehabilitering från det apatiska tillståndet tog i genomsnitt sex månader. Vissa barn började återhämta sig redan innan de fick besked om uppehållstillstånd.
Bernice Aronsson, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset och en av personerna bakom studien, välkomnar nu beskedet att Socialstyrelsen inleder en översyn.
– Det bad jag om 2005 och det skulle vara väldigt välkommet. Det vore ett bra stöd för oss, säger hon.
