– Det samarbete åtta länder kring Östersjön har är dessutom billigt. Vad som krävs är att länder och myndigheter samarbetar och kopplar samman sina system, sade mötets ordförande Sten Tolgfors.

Varken han eller Javier Solana, EU:s generalsekreterare för utrikes- och säkerhetsfrågor, märkte av någon som helst misstämning kring mötesbordet.

– Jag tror vi kan dra en del politiska slutsatser kring samarbetet till sjöss redan vid försvarsministrarnas ordinarie möte i november, sade Solana.

Juridiska frågor

I Östersjön har de åtta EU-staterna på drygt ett år fått en heltäckande övervakning av de 2 000–3 000 fartyg som ständigt befinner sig i regionen. Det hjälper tull, polis, sjöövervakning, miljöarbete och naturligtvis militären.

– Jag kan möjligen tänka mig att en del juridiska frågor återstår att lösa, till exempel vad för slags information som kan lämnas över till andra länder eller myndigheter. Men Östersjöövervakningen har kostat någonstans mellan 20 000 och 30 000 euro att förverkliga. Så några ekonomiska hinder kan jag inte se, sade Sten Tolgfors.

Om det var ”klockrent” för Sten Tolgfors på eftermiddagen, kunde kvällens diskussioner kring EU:s så kallade snabbinsatsgrupper bli besvärligare.

EU:s regeringar har ingen gemensam politisk strategi för hur snabbinsatsstyrkorna skall utnyttjas. Den svenska regeringen önskar se ett flexiblare utnyttjande av de cirka 5 000 soldater som ständigt står beredda att med tio dagars varsel vara på plats i en internationell kris- eller katastrofhärd. Flera länder är med på resonemanget, liksom Javier Solana.

När Sverige ledde den nordiska bataljonen 2008 kostade det en miljard kronor. Varken den eller någon annan snabbinsatsstyrka har ännu utnyttjats, sedan den nuvarande ordningen sjösattes 2007.

– Skattebetalarna vill få valuta för pengarna. Därför måste vi politiker diskutera om vi kan utnyttja dem till mer än i dag. Jag vill veta om den politiska viljan finns att omdefiniera uppdragen, sade Tolgfors.

Det förekommer kritik mot snabbinsatsstyrkorna mot att de kostar för mycket, och gör ingenting.

– EU kan använda dem till mer än i dag. Den fråga som Sverige tagit upp är högst relevant. Att de ännu inte utnyttjats är i någon mening bra. Vi vill ju fred, inte krig, sade Javier Solana.

Nederländernas försvarsminister Eimert van Middelkoop är mera försiktig. Hans regering anser att snabbinsatsstyrkorna i första hand skall utnyttjas i regioner i EU:s närhet, och i andra hand ta internationella uppdrag.

Danmark vill delta

Italiens biträdande försvarsminister Giuseppe Cossiga är ännu försiktigare. Hans regering anser att styrkorna skall vara reservstyrkor, som sätts in när andra insatser inte är möjliga.

Den danske försvarsministern Sören Gade hoppas att Danmark snart skall kunna delta i styrkorna. Danmark har en utträdesrätt till försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete i EU:s regi, vilket också hindrar Danmark att vara med och skydda danska fartyg mot pirater i Adenviken. Däremot är Danmark, som bekant, med i Natooperation, bland annat i Afghanistan.