Klimatförändringarna har redan satt sina spår. Den som försöker återuppväcka minnet av vilka blommor som samlades in till midsommarstången för 30 år sedan, upptäcker i dag att många av dessa blommat över. Nu är det helt andra arter som är aktuella, för såväl midsommarstång som för buketten med de sju blommorna som ska läggas under huvudkudden.
Det blir mjölkört i stället för lupiner, gula fibblor i stället för käringtand. Och glöm midsommarblomster till midsommar. Åtminstone i södra Sverige. Här är växten överblommad sedan länge. Det är tur att midsommarblomster också har ett annat svenskt namn: skogsnäva. I takt med att vårt klimat blivit varmare har skogsnävan/midsommarblomster och många andra växter börjat blomma allt tidigare på året.

Åslög Dahl, forskningschef för Botaniska analysgruppen vid Göteborgs universitet, kan ge rader av exempel. Åslög minns hur syrenerna blommade lagom till skolavslutningen när hon gick i småskolan på 60-talet.
Numera blommar de för fullt redan i mitten av maj. I början av juni är blomklasarna bruna och nedvissnade och omöjliga att ha som dekoration på en skolavslutning.

Märks i luften vi andas
Den allt tidigare växtsäsongen märks också i luften vi andas. Regelbundna mätningar av pollenhalten har pågått i Göteborg sedan 1979, och här syns en mycket tydlig trend med allt mer pollen i luften, allt tidigare om året.
Redan i maj i år fanns pollen från brännässla i luften, vilket är minst tre veckor tidigare än förr.
- Brännässlor brukade aldrig blomma före midsommar, säger Dahl.
Även gräs och träd blommar tidigare. Och i många fall rikligare, med mer pollen som resultat.
- Vi ser pollen från i princip alla vindpollinerade träd: björk, ek, al, hassel, alm, ask och sälg. Samtliga arter blommar tidigare även om det det skiljer sig en del mellan arterna, säger Dahl.
I genomsnitt blommar träden en vecka tidigare i dag än för 30 år sedan. Skillnaden är statistiskt säkerställd.
Hasseln utgör ett extremfall. Botaniska analysgruppen hittar numera hasselpollen i sina prover redan före jul. Den här förändringen har skett efter år 2000. Tidigaste noteringen hittills är den 8 december. Hasseln har alltså blivit en julblomma! Samtidigt har pollensäsongen sträckts ut till att i dag omfatta nästan hela året.

Rekord i gräspollen
I fjol slogs ett annat rekord, ett slags all time high, för mängden gräspollen i luften under ett och samma dygn, berättar Åslög Dahl. Märkligt nog skedde det samtidigt som en stor internationell allergikonferens pågick i Göteborg. Deltagarna var faktiskt de första som fick information om läget.
Förutom att det varmare klimatet får växter att blomma tidigare, så bäddar det för främmande arter, i havet och på land, som avsiktligt eller oavsiktligt spridits till Sverige.
I Skagerrak, Kattegatt och Östersjön noteras nya algarter varje år - varav somliga lyckas etablera sig. Längs västkusten trivs numera den meterlånga sargassosnärjan från Japan alldeles utmärkt, samtidigt som andra arter för en allt mer tynande tillvaro. Längs den norska sydkusten har exempelvis den högvuxna skräppe-taren nästan helt försvunnit. Orsaken anses vara ett allt varmare havsvatten, i kombination med övergödning.

Främmande arter
I Änggårdsbergen i Göteborg sprider sig den amerikanska vårskönan i snabb takt. Den noterades för första gången i Botaniska trädgårdens katalog 1929. Det dröjde inte länge förrän den klarade sig själv, utanför trädgårdens nogsamt skötta och väletiketterade rabatter.
I maj i år lyste det vitt och skärt på marken i Vitsippsdalen och i Änggårdsbergen när stora mängder av vårsköna blommade.
- Den verkliga expansionen i norra Änggårdsbergen har skett sedan omkring 1990. Ursprungligen kommer den från nordvästra USA men den finns även på sibiriska sidan. De allt mildare och regnigare vintrarna på svenska västkusten är förmodligen den viktigaste faktorn bakom expansionen, säger Ulf Molau, professor i växtekologi.
Listan på främmande växtarter som snabbt sprider sig i Sverige är lång. Här återfinns arter som malörtsambrosia, jättebalsamin, kanadensiskt gullris, palsternacka, amerikansk dunört, vattenpest, sjögull, vresros, jätteslide, parkslide och jättebjörnloka.

"Känns kusligt"
Åslög Dahl ser i sina pollenprover hur en främmande trädart som platan trivs allt bättre. Mängden pollen från plataner har nämligen ökat år från år i sydligaste Sverige.
Det varmare - och blötare - klimatet märks även i sammansättningen av lavar och mossor.
Svante Hultengren, kryptogamexpert på konsultföretaget Naturcentrum i Stenungsund, har noterat hur nya så kallade suboceaniska lavar från sydvästliga Europa etablerat sig i Västsverige.
Samtidigt har arter med sin huvudsakliga utbredning i norr minskat hos oss.
Det tydligaste exemplet bland mossorna är hårnervmossan, enligt Svante Hultengren. Mossan har också sitt ursprung nere i Sydvästeuropa och sprider sig nu mycket snabbt, i synnerhet på öppna hedmarker i Västsverige där den konkurrerar ut andra mossarter.
I framtiden lär vi få se ännu fler förändringar i naturen, som direkt eller indirekt kan kopplas till ett varmare klimat. Bland växterna finns såväl vinnare som förlorare. Det gäller också för alla de de djur, fåglar, insekter och andra kryp som lever av växterna. Det räcker att säga mördarsnigel för att man ska förstå vilka utmaningar vi står inför.
Åslög Dahl är kluven inför förändringarna.
- Som biolog tycker jag naturligtvis det är intressant. Som människa känns det rätt kusligt.