Att pojkar och flickor springer olika snabbt eller att flickor lär sig tala tidigare är trivialt, tycker Ann Frodi.
Hon beklagar att det är lättare att få uppmärksamhet kring att beskriva skillnaderna mellan könen än likheterna då det anses mindre spännande.
- Olikheterna blir till överdrifter, en förvanskning av verkligheten. Stereotyper av könen styr hur vi tolkar och behandlar informationen av och om de olika könen.
I stället för att jämföra gruppen flickor kontra pojkar ska vi fokusera på hur vi uppfattar, behandlar och beter oss mot en man eller vad som är manligt och mot en kvinna eller vad som är kvinnligt.
Föreställningarna styr
- Vår föreställning av en man respektive en kvinna styr vårt beteende mer än att könen är olika, förklarar Ann Frodi och tar ett konkret exempel från sin egen vardag när hon gör sin vanliga joggingrunda i skogen.
Fem kilometer från bebyggelse stötte hon en dag oväntat på en främmande man.
- Jag blev skräckslagen. Min första reaktion var rädsla. Jag tror knappast jag reagerat på samma sätt om jag stött på en främmande kvinna. Och hur hade en joggande man reagerat om han träffat på en man eller en kvinna i skogen?
Könsuppfattningar uppmuntrar till omdömen som snedvrider, framhåller hon och ger ytterligare exempel från utvecklingspsykologin där man funnit att nyfödda pojkar uppfattas som större, starkare och med större potential för yrkesframgångar än nyfödda flickor som i sin tur framstår som sötare, svagare, mjukare och med potential för lärar- eller vårdyrken.
Här testades folks föreställningar genom att sätta rosa och blåa mössor på nyfödda på en BB-avdelning. Färgen var tillräcklig för att ge barnen stereotypa omdömen. Blå signalerade pojkar och rosa flickor oavsett om bebisarna var stora eller små och oavsett kön.
- Vi tenderar att överdriva skillnaderna mellan könen. Vi tenderar också att se manligt som normativt, medan det som är kvinnligt är icke-standard. Vi tenderar även att komma ihåg information som stämmer med våra fördomar, säger Ann Frodi.
Skillnader lagras och förstärks
Hon ger följande exempel om aggressivitet bland skolbarn. På en ort har man registrerat antalet slagsmål på rasterna under en viss tidsperiod. Pojkar slåss tio gånger och flickor en gång. På en annan skola i ett annat land slåss pojkarna 20 gångar och flickorna 12 gånger.
- Slutsatsen är inte att flickor slåss färre gånger än pojkarna. Inom en kultur stämmer det att pojkar är aggressivare än flickor, men jämfört över kulturgränser är könsskillnaderna relativa, menar Ann Frodi som ser ett liknande fenomen med åldersdiskriminering, förväntningarna på vad en äldre person kan, får och vill göra.
Frodi understryker att de biologiska skillnaderna mellan könen lagras och förstärks kraftigt av den kultur vi lever i.
- Den lilla flickan som vill klättra i träd, uppmuntras inte. Tvärtom. Det är farligt för henne. Och hon präglas av "Jag räcker inte till". Vi har en mängd till synes oskyldiga och i synnerhet omedvetna signaler runt om oss som får könsskillnaderna att öka exponentiellt.
Inte så jämställt som vi tror
Ett sätt att försöka ändra på förhållandet är att på samhällsnivå ge lika lön för lika arbete. Kvinnor som är hemma och föder barn borde också kompenseras, till exempel ha en buffert med pensionspoäng.
- Bilden av Sverige är att vi lever jämställt, men lyfter man på locket ser man tydligt att så inte är fallet. Jämfört med USA ligger vi långt efter, säger Ann Frodi.
En rapport från Högskoleverket 2004 där hon medverkade visade att det då fanns totalt åtta kvinnliga professorer och närmare 60 manliga dito i ämnet psykologi på landets 21 universitet och högskolor.
- Men könsfördelningen är tvärtom i föreläsningssalen. Tio gånger fler kvinnliga psykologistuderande än manliga.