"Könet sitter i hjärnan"
Hormoner och gener bestämmer om hjärnan blir feminin eller maskulin. Om det blir manhaftiga kvinnor och feminina män. Det hävdar hjärnforskaren Annica Dahlström.
Relaterat
Det förklarar också varför mamman är vikigast för babyns första levnadsår, menar Annica Dahlström.
Hon har samlat nya och gamla rön från den medicinska forskningen i sin kommande bok "Könet sitter i hjärnan". Denna grå och vita geléartade klump som innehåller 100 miljarder nervceller styr allt vi gör, tänker och uppfattar.
- Ett människobarn är inte färdigt vid födseln. Det skulle egentligen behöva ytterligare två-tre månader i mammans mage, säger Annica Dahlström som skriver i sin bok om evolutionens smarta trick och varför det utvecklats två typer av hjärnor.
Det är stora skillnader mellan en typiskt manlig och typiskt kvinnlig hjärna, inte bara i vikt, utan i hur vi tänker, vad vi ser och hör. De anatomiska och biokemiska skillnaderna tar det avgörande steget i 8-10 graviditetsveckan. Det är då könshormonerna från de blivande testiklarna respektive äggstockarna kommer in i sammanhanget och formar fostrets hjärna.
Flickfoster påverkas troligen av jämna låga halter av östrogen. Pojkhjärnan utsätts får två testosteronchocker, första gången tidigt i livmodern och andra gången under de första levnadsveckorna då den så kallade maskuliniseringsprocessen färdigutvecklas.
- Ett flickfoster kan bli mer eller mindre maskuliniserad i hjärnan, eftersom kvinnor vid långvarig stress ofta svarar med att öka sina nivåer av testosteron, säger Annica Dahlström.
Kronisk stress kan hämmas
Utvecklingen följer en fastlagd biologisk tabell som babyns hjärna är genetisk inställd på. Varje tidsperiod har sitt utvecklingsfönster där en viss typ av stimuli, under en genetisk bestämd tid ger optimal effekt.
- Moderns kärleksfulla ompysslande ger barnets hjärna ger en sensorisk stimulering som frisätter serotonin. Serotoninet i sin tur sätter igång en kedjereaktion som stärker den så kallade HPA-axeln och gör barnet tåligare för påfrestningar som vuxen, alltså hämmar utveckling av kronisk stress, säger Annica Dahlström och understryker vikten av att barnet har en beständig vårdnadshavare.
Under det första levnadsåret är mamman särskilt viktig, framhåller Dahlström. Mamman kan tolka barnets alla försök till kommunikation och har den empati och lyhördhet som behövs till dess att barnet minst är ett år.
Detta beror på kvinnans hjärna, hennes mentala egenskaper samt frisättningen av oxytocin, hormonet som är en signalsubstans i hjärnan och som ger välbehag och njutning, en så kallad lugn-och-ro reaktion. Det sänker blodtrycket, minskar halten stresshormon, ökar tolerans för smärta, har en tillväxtstimulerande effekt och påverkar matsmältningen. Oxytocin är grunden för omvårdnadsinstinkten.
Känsla av harmoni
Hos pappan kan hormonet också frisättas i hjärnan, men det är framförallt i samband med barnafödandet som kvinnan har betydligt mer oxytocin än vad pappan har.
- Oxytocinet gör mamman mentalt mottaglig för barnets hjälplöshet. Barnet känner igen mammans doft, smak från mjölken, beröring och hör hennes småprat, vilket ger barnet en känsla av trygghet och harmoni, förklarar Annica Dahlström och fortsätter:
- Mammans ljusa röstläge, har en frekvens som barnets omogna hjärna är inställt på. Hennes gullande småbarnsspråk har större utvecklande effekt på barnets hjärna än pappans tal, även om han försöker jollra är röstläget fel.
Hon pekar på flera nya internationella studier på djur och människor som visar att graden av modersomsorg bestämmer hur stresståligt barnet blir som vuxen.
- Ungar som haft en mamma som inte ägnade dem omsorg blev lätt stressade individer och visade höga nivåer av stresshormonet kortisol och även av de övriga stresshormonerna. Här fanns inga ärftliga faktorer, bara mammans beteende som var viktigt, menar Annica Dahlström.
Arbetar med båda hjärnhalvorna
Undersökningar som Annica Dahlstöm hänvisar till visar att när vi kommunicerar använder vi hjärnan olika. Typiskt kvinnliga hjärnor arbetar med båda hjärnhalvorna medan manliga hjärnor ofta använder enbart den vänstra (om han är högerhänt).
De tätare förbindelserna mellan hjärnhalvorna förklarar varför kvinnor har lättare för språkanvändning men den kvinnliga hjärnbalken, som är lite tjockare än mannens, kan ligga bakom att kvinnor associerar snabbare och att kvinnor lättare ser helhetsperspektiv på saker än män.
Intelligensen är också en könsfråga. Av de 100-talet olika IQ-tester som genomförts är resultatet att fler kvinnor än män är medelintelligenta (IQ100) och att det finns procentuellt fler män än kvinnor som både är underbegåvade men också fler överbegåvade män, alltså fler idioter och genier än i gruppen kvinnor.
- Vår könsidentitet och om vi tänder på män eller kvinnor sitter också i hjärnan. Våra hjärnor är en mosaik av manliga och kvinnliga drag, säger Annica Dahlström, som började forska på nervsystemet och hjärnan redan 1962.
Hon har samlat nya och gamla rön från den medicinska forskningen i sin kommande bok "Könet sitter i hjärnan". Denna grå och vita geléartade klump som innehåller 100 miljarder nervceller styr allt vi gör, tänker och uppfattar.
- Ett människobarn är inte färdigt vid födseln. Det skulle egentligen behöva ytterligare två-tre månader i mammans mage, säger Annica Dahlström som skriver i sin bok om evolutionens smarta trick och varför det utvecklats två typer av hjärnor.
Det är stora skillnader mellan en typiskt manlig och typiskt kvinnlig hjärna, inte bara i vikt, utan i hur vi tänker, vad vi ser och hör. De anatomiska och biokemiska skillnaderna tar det avgörande steget i 8-10 graviditetsveckan. Det är då könshormonerna från de blivande testiklarna respektive äggstockarna kommer in i sammanhanget och formar fostrets hjärna.
Flickfoster påverkas troligen av jämna låga halter av östrogen. Pojkhjärnan utsätts får två testosteronchocker, första gången tidigt i livmodern och andra gången under de första levnadsveckorna då den så kallade maskuliniseringsprocessen färdigutvecklas.
- Ett flickfoster kan bli mer eller mindre maskuliniserad i hjärnan, eftersom kvinnor vid långvarig stress ofta svarar med att öka sina nivåer av testosteron, säger Annica Dahlström.
Kronisk stress kan hämmas
Utvecklingen följer en fastlagd biologisk tabell som babyns hjärna är genetisk inställd på. Varje tidsperiod har sitt utvecklingsfönster där en viss typ av stimuli, under en genetisk bestämd tid ger optimal effekt.
- Moderns kärleksfulla ompysslande ger barnets hjärna ger en sensorisk stimulering som frisätter serotonin. Serotoninet i sin tur sätter igång en kedjereaktion som stärker den så kallade HPA-axeln och gör barnet tåligare för påfrestningar som vuxen, alltså hämmar utveckling av kronisk stress, säger Annica Dahlström och understryker vikten av att barnet har en beständig vårdnadshavare.
Under det första levnadsåret är mamman särskilt viktig, framhåller Dahlström. Mamman kan tolka barnets alla försök till kommunikation och har den empati och lyhördhet som behövs till dess att barnet minst är ett år.
Detta beror på kvinnans hjärna, hennes mentala egenskaper samt frisättningen av oxytocin, hormonet som är en signalsubstans i hjärnan och som ger välbehag och njutning, en så kallad lugn-och-ro reaktion. Det sänker blodtrycket, minskar halten stresshormon, ökar tolerans för smärta, har en tillväxtstimulerande effekt och påverkar matsmältningen. Oxytocin är grunden för omvårdnadsinstinkten.
Känsla av harmoni
Hos pappan kan hormonet också frisättas i hjärnan, men det är framförallt i samband med barnafödandet som kvinnan har betydligt mer oxytocin än vad pappan har.
- Oxytocinet gör mamman mentalt mottaglig för barnets hjälplöshet. Barnet känner igen mammans doft, smak från mjölken, beröring och hör hennes småprat, vilket ger barnet en känsla av trygghet och harmoni, förklarar Annica Dahlström och fortsätter:
- Mammans ljusa röstläge, har en frekvens som barnets omogna hjärna är inställt på. Hennes gullande småbarnsspråk har större utvecklande effekt på barnets hjärna än pappans tal, även om han försöker jollra är röstläget fel.
Hon pekar på flera nya internationella studier på djur och människor som visar att graden av modersomsorg bestämmer hur stresståligt barnet blir som vuxen.
- Ungar som haft en mamma som inte ägnade dem omsorg blev lätt stressade individer och visade höga nivåer av stresshormonet kortisol och även av de övriga stresshormonerna. Här fanns inga ärftliga faktorer, bara mammans beteende som var viktigt, menar Annica Dahlström.
Arbetar med båda hjärnhalvorna
Undersökningar som Annica Dahlstöm hänvisar till visar att när vi kommunicerar använder vi hjärnan olika. Typiskt kvinnliga hjärnor arbetar med båda hjärnhalvorna medan manliga hjärnor ofta använder enbart den vänstra (om han är högerhänt).
De tätare förbindelserna mellan hjärnhalvorna förklarar varför kvinnor har lättare för språkanvändning men den kvinnliga hjärnbalken, som är lite tjockare än mannens, kan ligga bakom att kvinnor associerar snabbare och att kvinnor lättare ser helhetsperspektiv på saker än män.
Intelligensen är också en könsfråga. Av de 100-talet olika IQ-tester som genomförts är resultatet att fler kvinnor än män är medelintelligenta (IQ100) och att det finns procentuellt fler män än kvinnor som både är underbegåvade men också fler överbegåvade män, alltså fler idioter och genier än i gruppen kvinnor.
- Vår könsidentitet och om vi tänder på män eller kvinnor sitter också i hjärnan. Våra hjärnor är en mosaik av manliga och kvinnliga drag, säger Annica Dahlström, som började forska på nervsystemet och hjärnan redan 1962.
