Artdatabanken får svårt hålla tempo Regeringen skär i anslaget till Artdatabanken. Kartläggning av den biologiska mångfalden hotas.
Det finns runt 60 000 djur- och växtarter i Sverige. Bortåt 10 000 är ännu inte upptäckta. Nu hotas kartläggningen av dem av nedskärningar i det svenska artdataprojektet.
Relaterat
Fakta
Artdatabanken
Artdatabanken arbetar för att den biologiska mångfalden ska bevaras i Sverige genom att:
Bedöma och analysera tillståndet för Sveriges arter
Hålla reda på artnamn, naturtyper, termer och begrepp
Samla in fynduppgifter om arter
Ge ut uppslagsverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna
Bedriva och stödja forskning
Under Artdatabanken finns Svenska artprojektet som har som mål att hitta och beskriva alla Sveriges flercelliga arter.
Händelsenytt från Storgöteborg
Regeringen har beslutat att minska anslaget till det svenska projektet med tio miljoner kronor.
– Det kommer att leda till problem med att beskriva den biologiska mångfalden i landet och hotet mot den. Regeringen vill, att Sverige ska börja hejda förluster i mångfald 2020. Det blir svårt, om vi inte känner till alla arter som finns i landet, säger Johan Bodegård, chef för Artdatabanken.
Besparingen medför sannolikt, att folk måste sägas upp på Artdatabanken och med färre personer går kartläggningen av nya arter långsammare.
– Alla arter ingår i ekosystemets funktioner. Åtgärder som ska säkra arters överlevnad kräver, att man känner deras livsbetingelser, tillägger Johan Bodegård.
Anna Karlsson är marinbiolog och projektledare för inventeringen av flercelliga organismer i havet. Hon är expert på ryggradslösa djur.
– Inom artprojektet har vi hittills hittat runt 900 tidigare okända arter, berättar Anna Karlsson.
Enligt henne är det osäkert vad som måste skäras ned i Artdatabankens verksamhet. Men kanske skingras dimmorna på torsdag, när närmare besked ska komma från regeringen.
Nationalcykeln
Artdatabanken utesluter heller inte, att utgivningen av Nationalnyckeln – bokverket som ska beskriva hela Sveriges flora och fauna, kan komma att avbrytas. Åtminstone är produktionen av tryckta böcker i fara.
Merparten av de nya arter som förväntas bli upptäckta i Sverige är förmodligen insekter. Nya fynd kommer också att göras på havets botten, där flora och fauna är dåligt utforskade.
Malin Strand är systematiker med inriktning på ryggradslösa djur och arbetar på Tjärnö marinbiologiska laboratorium i Strömstad. Hon har hittat nya arter i havet.
– Jag undersöker maskar och kryp från botten och har dem i stora baljor. När syret i vattnet börjar ta slut, kryper de upp ur slammet och då tar jag mig an dem, berättar Malin Strand.
Med hjälp av DNA-undersökningar hittade hon en helt ny art. Inte bara för Sverige utan för hela världen. En färgrik slemmask som hon själv fick namnge.
– Julklappsmask, kallade jag den.
– Just dessa okända och otillgängliga arter kan ge mycket nya kunskap om den totala mångfalden, tillägger Malin Strand.
– Och för att kunna bedöma ett ekosystems funktion måste man först känna till arterna som ingår i det.
