Samarbete i sociala insatsgrupper mellan bland annat skola, socialtjänst och polis ska leda till att unga brottslingar fångas upp tidigare än i dag.

Ett projekt som bedrivs i tolv försökskommuner har givit positiva erfarenheter.

Tanken är att ett samarbete ska leda till att unga brottslingar fångas upp tidigare. Det ska förhindra att ungdomarna senare rekryteras till kriminella gäng eller fortsätter sitt liv som livsstilskriminella.

När det gäller frågan om vilken part som lättast identifierar vilka ungdomar som riskerar att hamna snett svarar rikspolischefen Bengt Svenson:

-Skolan är kanske den viktigaste parten. Skolan möter den unge tidigt och det är den som har möjlighet att ge socialtjänsten information och att ge polisen information.

Ansvaret för att se till att samarbetet mellan skolan och olika myndigheter fungerar och utvecklas ligger hos kommunernas socialtjänster.

En förutsättning för att de olika myndigheterna ska kunna samarbeta effektivt är att den unga ger sitt samtycke till att de får dela information, något som på grund av sekretesslagstiftningen inte sker automatiskt.

-Jag vill nog påstå att rätt hanterat kan vi motivera många, men det finns de som väljer att vara kriminella. De har skapat sig en identitet som 16-17-åring som kriminell och de är naturligtvis oerhört svåra att motivera att ge sitt samtycke, säger rikspolischefen Bengt Svenson. -Många av dessa är tidiga i sin kriminalitet och det är då vi kan påverka. Det är svårt att påverka en 25-30-åring som valt den här banan.

Justitieminister Beatrice Ask (M) anser att det viktigaste för att fånga upp unga på glid är långsiktiga insatser.

-I stället för ad hoc-betonade aktiviteter måste myndigheterna göra gemensam sak. Det ska vara väldigt tydligt för den unga att nu är det den här planen som gäller, säger Ask.

Forskaren Sven Granath är verksam inom både polisen och Brottsförebyggande rådet (Brå). Han tycker att det är bra att kunskapen om enskilda ungdomars situation "flyter mellan de olika myndigheterna".

-Det gör att man får en annan möjlighet att fånga upp individer.

Men han vill också påminna om vad forskningen visar:

-Problemen börjar egentligen i generationen före med att föräldrar inte haft sysselsättning och bättre resurser, vilket gett barnen en dålig uppväxt. Det står samhället egentligen ganska maktlöst inför.

Det är också svårt att förändra det faktum att vissa unga växer upp i områden där de kommer i kontakt med många andra unga med problem och där det finns många kriminella.

-En problematisk personlighet, en svår miljö hemma och problem med skolarbetet gör att de här personerna hamnar utanför den vanliga utvecklingen. De känner sig då hänvisade till andra personer med problem. Man ser ingen väg i det skötsamma, säger Sven Granath.

Pilotprojekten startade i tolv kommuner, men har redan spridit sig av egen kraft.

-Vi ska ta en del initiativ för att uppmuntra mer till den här typen av arbete, säger Ask.