Äldre läser tidningar. Yngre hämtar sin information på nätet. Och för varje år faller de svenska dagstidningarnas upplagor.

Nu nödgas dagspressen att börja ta betalt för sitt material som hittills varit gratis på webben.
– Branschen inser att man inte längre kan skänka bort kvalificerad journalistiskt material på nätet när det kostar pengar att läsa samma nyheter i papperstidningen, säger Stefan Melesko, docent i medieekonomi på högskolan i Jönköping.

Men en sak är att vilja få betalt, en annan att verkligen få det. Då måste man kunna erbjuda något unikt. Och här bör förutsättningarna för landsortstidningarna med sina exklusiva lokala nyheter vara betydligt bättre än för rikspressen, tror Melesko.
– Att bara kränga löpande nyheter räcker inte. Det rikstidningarna kan svara med är egna analyserande, undersökande och fördjupande artiklar, säger han.

Mer läsning kostar
Under alla förhållanden måste pengarna in. Tidningsföretagen sneglar på varandra i jakten på en fungerande modell för att kapitalisera det redaktionella materialet på webben. De flesta studerar en modell som i branschen kallas "mjuk betalvägg". Den går ut på att man fritt får läsa ett visst antal artiklar per månad, exempelvis fem eller tio, men får betala om man vill komma åt fler.

NTM-koncernens båda tidningar i Luleå, Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten, satsar troligen på en sådan lösning när de börjar ta betalt för sina webbnyheter nästa höst. Men inte säkert.
– Vi tittar också på tidningen Fädrelandsvennen i Kristiansand som har testat en lite tuffare betalmodell, säger N-K:s chefredaktör Mats Ehnbom.

Förstasidan gratis
Den norska tidningen har med framgång valt att gratis enbart lägga ut tidningens förstasida på nätet. Den som vill läsa mer får betala men blir då också prenumerant på papperstidningen. På bara några veckor efter starten i våras hade upplägget genererat flera hundra nya prenumeranter.
Redan i dag kan man hos många svenska tidningar – i regel gratis för befintliga prenumeranter – ladda ned hela tidningen i pdf-format på surfplattor. Några inkomster för tidningarna att tala om ger det dock inte.
Andra har med större framgång börjat erbjuda ett mer exklusivt plus- eller premiummaterial som exempelvis reseguider, vintips, recensioner och tillgång till tidningens textarkiv.