"Man tjänar 120 till 130 miljoner på det"
Fem frågor till GP:s kulturchef Gabriel Byström som tagit del av den utredning som Public servicekommittén presenterade på tisdagen.
Vad är det för förslag som lagts i dag?
– Det är Public servicekommittén som lagt ett förslag om att dagens radio- och tv-avgift ska bytas mot en skatt alla över 18 år ska betala på sin inkomst. Det finns en maxgräns på 1 200 kronor per år och alla som har en årsinkomst över 150 000 ska betala maxsumman. I dag betalar varje hushåll, som inte skolkar, 2076 kronor per år.
– Kommittén har också utrett en övergång till digitalradio, vilket innebär att man kommer att släcka ner i hela fm-nätet. De föreslår också ett förbud mot produktplacering och vill ha andra redovisningskrav för sponsring och andra kommersiella samarbeten för att öka trovärdigheten, vilket är bra.
Vad kan det finnas för fördelar med en skatt i stället för licensavgift?
– Radiotjänst kostar mycket pengar, mellan 150 och 160 miljoner per år. Det skulle kosta 25 miljoner om skatteverket tog in pengarna i stället.
Vad kan det finnas för nackdelar?
– Det finns en rädsla bland de höga cheferna inom public service att skatten skulle öka den politiska kontrollen av innehållet.
Vad innebär det om förslaget går igenom?
– Rent krasst innebär det att det är en annan som ser till att pengarna kommer in och man tjänar 120 till 130 miljoner på det. Det är också fler som är med och betalar och det går inte att skolka.
Kommer public service att kunna få in mer pengar på det här sättet?
– Det är inte ett sätt att få in mer pengar utan ska vara till för att få in pengarna mer effektivt. Det blir också teknikoberoende. I dag är avgiften knuten till tv-apparater och enligt det nya förslaget ska alla vara med och dela på kakan.
– Det är en ganska lång remissperiod, så förhoppningsvis kan det bli en konstruktiv debatt.
Utredningen kommer att ligga till grund för public servicebolagens nya sändningstillstånd, som börjar gälla första januari 2014.
































