Sverige sämre förberett än Norge
Sverige skulle varken kunna mobilisera lika många ambulanshelikoptrar, eller läkare med vana att vårda patienter innan de kommer till sjukhuset, som Norge vid en katastrof liknande terrordåden 22 juli. Det visar en utvärdering av Socialstyrelsen.
I Norge finns en lång tradition av att läkare vårdar direkt på olycksplatsen eller i ambulansen, medan det i Sverige är betydligt ovanligare.
Så kallad prehospital läkarmedverkan anses viktig för att öka överlevnaden vid just skott- och explosionsskador, enligt Socialstyrelsens utvärdering.
Författarna till utvärderingen uppmanar också Sveriges kommuner att se över vilka kursgårdar och hotell i närheten som kan användas som stödcentrum vid allvarliga händelser, på samma sätt som skedde för skadade och anhöriga till offren på Utöya.
Kommunerna borde också ingå avtal med dessa och genomföra övningar, enligt utvärderingen.
-Det norska samhället kunde svara upp på ett i huvudsak bra sätt för att möta behoven från de drabbade i akutfasen, säger Per-Olof Michel, docent, överläkare och programdirektör för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.Han är en av författarna till den svenska utredningen, som visar att katastrofer av nationell karaktär även kan drabba små kommuner, som Hole kommun, med drygt 6 000 invånare, där Utöya ligger.
-Då krävs resurser, och då måste samhället ha en bättre samverkan mellan olika myndigheter, säger han.När det gäller det psykosociala stödet finns det mer att göra i Sverige, anser han. Vissa landsting kan enligt honom inte erbjuda forskningsbaserad behandling efter allvarliga trauman.
-Att sitta och samtala med någon utan vidare när man blivit traumatiserad är inte bra, då blir man kanske inte hjälpt, säger han.Per Örtenwall, beredskapsöverläkare i Västra Götalandsregionen och en av rapportförfattarna, lyfter på hatten för den norska sjukvårdens insats i samband med terrorattackerna.
-Fantastiskt bra, skulle jag vilja säga. Imponerande.Han ser flera faktorer bakom att norrmännen lyckades. Han nämner det nationella ambulanshelikoptersystemet, som gjorde att sex helikoptrar kunde skickas till Utöya med kvalificerad personal och utrustning. Sedan säger han att legevakten i Oslo, ett slags vårdcentral som sysslar med akutfall, tog emot över 200 lindrigt skadade från bomben, vilket avlastade de större sjukhusen.
En tredje framgångsfaktor som Per Örtenwall ser för den norska sjukvårdens insats är att narkosläkare snabbt kom ut till skadeplatserna.
-Det här är läkare som är vana att arbeta utanför sjukhus. Där är Norge ett föregångsland jämfört med Sverige. Vi har inte många läkare som är verksamma i prehospital vård.Hans dom mot hur den svenska sjukvården skulle hanterat en liknande händelse är hård.
-Jag tror rent krasst att man skulle få fler döda, säger Per Örtenwall.I Sverige saknas ett nationellt helikoptersystem. I stället är det upp till varje landsting att skaffa ambulanshelikopter. I dag finns det på sju platser, varav Stockholm har två. Det "finns inte på kartan" att sex ambulanshelikoptrar snabbt skulle kunna skickas till en ö i Stockholms skärgård, som skedde till Utöya, enligt Per Örtenwall.
Han tycker att utvecklingen i Sverige gått åt fel håll.
-Det värsta är att jag tycker att den blir sämre och sämre. Vi har stått jättehögt internationellt. Men jag har en känsla av att vi blir avlövade. Katastrofutbildning var tidigare obligatorisk i all läkarutbildning, nu är det frivilligt och upp till universiteten, det är lite illavarslande.Samtidigt säger han att effektiviseringen inom vården gör att möjligheten att ta hand om många skadade personer blir mindre.
-Vi har blivit sårbarare, säger Örtenwall.
