Dåligt väder räddar liv
Det risiga juni- och julivädret är inte enbart negativt. Faktum är att lite regn kan rädda många liv.
Relaterat
Fakta
Så många drunknade per år i Västra Götaland
2011: 12
2010: 18
2009: 13
2008: 8
2007: 7
2006: 24
2005: 19
2004: 17
2003: 19
2002: 29
Hittills i år har 7 personer drunknat i Västra Götaland.
Händelsenytt från Storgöteborg
För drygt en vecka sedan drunknade en 14-årig pojke i en badolycka vid Lillebybadet på Hisingen. I mitten av juni drunknade en sexårig flicka i en pool i Landvetter.
Totalt fem personer miste livet i drunkningsolyckor i Sverige under juni månad, men förra året var siffran betydligt högre. Då förolyckades 13 personer.
Anders Wernesten, som jobbar med vattensäkerhet på Livräddaresällskapet, berättar att det finns en tydlig väderkoppling:
– 2002 och 2006 var somrarna extra fina. Då hade vi också många drunkningsolyckor. När det är fint väder är det rätt naturligt att många letar sig till vatten, även de som normalt sett inte badar. Några överskattar sin förmåga och blir kvar. När vädret är risigt är olyckorna relativt få, säger han.
Åtta av tio som dör i drunkningsolyckor är män. En gammal undersökning visar också att lite mer än hälften har alkohol i kroppen, även om mängden alkohol varierar kraftigt.
– Männen är klart överrepresenterade, förmodligen för att de utsätter sig för fler risker och i högre grad badar onyktra. Det händer till exempel att män sätter sig ensamma i en båt och åker ut till det hemliga fiskestället. Sedan druttar de i, ingen hör när de ropar på hjälp och det är ofta långt till land, säger Anders Wernesten.
Just båtolyckor är den enda kategorin drunkningsolyckor som ökar. På is, badplatser och övriga ställen blir antalet olyckor färre och färre för varje år.
Hur ser det ut när en person är på väg att drunkna?
– Det är olika beroende på ålder. Barn som inte är simkunniga drunknar tyst. De kommer inte att skrika, de försvinner bara. Samma sak gäller också många äldre som till exempel drabbas av kramp eller får en hjärtinfarkt. Annars är det vanligt att man får en kallsup och sedan försöker ropa på hjälp, säger Anders Wernesten.
I Göteborg finns inga badvakter, alltså livräddare, på badplatserna. Däremot finns det badvärdar som ska kunna svara på frågor, tillhandahålla plåster och solskydd, hålla ordning, städa och se till att toaletterna fungerar.
– Det ser ofta ut så. Jag kan räkna stränderna i Sverige som har badvakter på mina tio fingrar, de är inte fler än så. Jag kan tycka att det inte borde vara så svårt att tänka om. En livräddare kan ju också städa och göra sådana saker, det viktigaste är att han eller hon finns i närheten när det händer något. Om det kostar några kronor mer borde det väl vara värt det?































