Kraftiga skyfall sensommaren 2014 orsakade stora skador i Malmö. Arkivbild.
Kraftiga skyfall sensommaren 2014 orsakade stora skador i Malmö. Arkivbild.

Översvämningar kostar miljontals kronor

Skyfall och översvämningar kostar samhället och fastighetsägare hundratals miljoner kronor per år. Men det finns frågetecken kring vem som ska betala för de dyra förebyggande åtgärderna.

ANNONS
|

Översvämningar orsakar i runda slängar 3000 skador per år, enligt branschorganisationen Svensk Försäkring som övervakat skadorna sedan 2011. De flesta orsakas av plötsliga skyfall och kostnaderna ligger årligen på omkring 300 miljoner kronor. Det kan också bli mycket dyrare än så. 2014 drabbades flera orter av kraftiga störtregn och försäkringskostnaderna landade på cirka 900 miljoner kronor.

Bara i Malmö kostade skyfallet 600 miljoner. Bland annat förstördes alla stadens färdtjänstbilar som stod på en låglänt parkering.

Stora kostnader

Hur många miljoner som går åt till översvämningar i svenska kommuner är svårt att överblicka.

ANNONS

- Det handlar om insatskostnader för sandsäckar, barriärer och pumpar. De andra stora kostnaderna är skadeståndsersättningar och skador på fastigheter, privata bostäder, vägar och infrastruktur som kostar stora pengar att åtgärda, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på planering, säkerhet och miljö på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Med den så kallade klimatanpassningsutredningen, som ligger som proposition till riksdagen, menar regeringen att den driver på arbetet med att anpassa svenska samhället för extremväder som kraftigare regn. Bland annat införs krav på kommunerna att i sina översiktplaner göra en riskanalys och visa vad man tänker vidta för åtgärder med anledning av klimathotet.

Frågan inte löst

SKL och andra instanser är dock kritiska mot att utredningen inte löst frågan om hur redan befintlig miljö, som byggnader nära vattendrag, ska klimatanpassas. Det är oklart vem som har ansvaret och vem som ska betala för dyra förebyggande åtgärder som exempelvis barriärer.

- Vi har inte rett ut hur vi ska anpassa Sverige i förebyggande syfte. Man har talat om att det är fastighetsägaren som har ansvar över sin fastighet, och att kommun och landsting ska analysera riskerna, men hur riskerna ska åtgärdas i den befintliga miljön och hur det ska finansieras har man inte löst, säger Ann-Sofie Eriksson.

ANNONS
TT

Fakta: Skyfall

Klimatberäkningar visar att skyfallen i Sverige blir allt vanligare när klimatet blir varmare.

Skyfallen kommer att inträffa oftare och intensiteten kommer att öka. Intensiteten hos kraftiga regn sommartid beräknas generellt öka med 10-15 procent i Sverige fram mot slutet av sekelskiftet. Men eftersom vårt land är avlångt kommer det att finnas stora lokala och regionala skillnader när det gäller hur nederbörden förändras.

Generellt har skyfallen ökat sedan 1970-talet. Data från 15 miljoner observationer, från tusentals mätstationer, visar att de största nederbördstillfällena vanligtvis inträffar under juli och augusti.

Källa: Klimatanpassningsportalen och SMHI

ANNONS