Många av de områden som klassas som särskilt utsatta präglas också av låga skolresultat. På flera håll har inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Arkivbild
Många av de områden som klassas som särskilt utsatta präglas också av låga skolresultat. På flera håll har inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Arkivbild

Över hälften klarar inte skolan i utsatta områden

Nästan sju av tio 15-åringar i Bergsjön i Göteborg gick i fjol ut nian utan att vara behöriga till gymnasiet. Mönstret är liknande i många av de områden som av polisen klassats som särskilt utsatta, visar TT:s genomgång.

ANNONS
|

Landets 23 särskilt utsatta områden präglas enligt polisen av social utsatthet, hög kriminalitet och parallella samhällsstrukturer. Till detta kommer alltså skolresultat som i många områden måste klassas som närmast katastrofala.

Värst är situationen i flera av Göteborgs utsatta stadsdelar. I Bergsjöskolan i Bergsjön gick 69,8 procent av 15-åringarna förra året ut nian utan behörighet, i Sjumilaskolan i Biskopsgården var andelen 67,3 procent.

Det ska jämföras med rikssnittet på 17,5 procent.

Skolan slits isär

På en majoritet av skolorna i Göteborgs särskilt utsatta områden klarar inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Situationen är liknande i Rosengård och Seved i Malmö, liksom i Stockholmsförorterna Husby och Rinkeby och Skäggetorp i Linköping.

ANNONS

I många av skolorna tycks trenden dessutom gå åt fel håll, med försämrade resultat jämfört med för fem år sedan.

- Det är en jätteojämlikhet utan dess like som framträder här, säger Anders Trumberg, forskare vid Örebro universitet som studerat skolsegregation och skolval.

Håller den svenska skolan på att slitas isär? Det finns mycket som tyder på det. Skolverket konstaterade nyligen att skillnaderna mellan olika skolor ökar och att familjebakgrund spelar en allt större roll för betygen. Internationella undersökningar som Pisa har visat på samma trend.

Sociala problem

Att segregationen ökat brukar pekas ut som en förklaring. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har i dag en ännu högre andel. I de särskilt utsatta områdena finns också en betydligt högre andel vuxna som inte arbetar, som inte själva har examen från nian och som lever i ekonomisk utsatthet.

- Många gånger har eleverna sociala problem som spiller över på skolan, vilket gör att lärarna inte kan fokusera på pedagogik och lärande, säger Anders Trumberg.

ANNONS

Det fria skolvalet har också haft effekt. När elever med bättre förutsättningar väljer andra skolor blir följden att resultaten på skolan faller och ryktet försämras.

- Det är svårt för dagens skolsystem att hantera de ojämlikheterna. I praktiken får det jättestora konsekvenser för enskilda skolor som helt enkelt dräneras på studiemotiverade elever, säger Anders Trumberg.

Svårt bryta

Samtidigt är barns livschanser intimt förknippade med skolresultat. I ett område tyngt av grov kriminalitet innebär det en extra risk att inte klara skolan, säger Manne Gerell, kriminolog och forskare vid Malmö universitet.

- Unga i den här gruppen löper högre risk att begå brott eftersom de har problem och dåliga framtidsutsikter, men i de här områdena löper de också högre risk att dras in i mer organiserad brottslighet eftersom det är här gängen finns, säger han.

Det gör det också mycket svårt att bryta de destruktiva strukturer som präglar områdena.

ANNONS

- Det handlar om ganska stora volymer som fylls på varje år med nya ungdomar. Det gör såklart att det blir svårt att bygga en positiv utveckling i de här områdena, säger Manne Gerell.

Ingen quick-fix

Problemen ligger inte bara i hur skolsystemet är byggt, framhåller Anders Trumberg.

- Skolan blir arenan där de här ojämlikheterna blir synliga. Men att bryta de strukturella bakomliggande problemen, som exempelvis barnfattigdomen, är ju inte skolans uppgifts, utan handlar i det fallet om arbetsmarknadspolitik, säger han.

- Det finns ingen quick-fix. Samhället måste arbeta både brett och långsiktigt inom en massa olika politikområden för att vända den här utvecklingen.

TT

ANNONS

Fakta: Skolornas resultat

Läsåret 2016/2017, andel som ej är behöriga när de går ut åk 9 (i procent).

Kommunala och fristående skolor med resultat redovisade i Skolverkets databas (vissa skolor är inte med eftersom de saknar resultat på grund av för få elever).

Rikssnittet på andelen ej behöriga är 17,5 procent.

Botkyrka

Fittja

Fittjaskolan: 39,7 procent icke behöriga

Alby

Grindtorpskolan: 37,3

Hallunda & Norsborg

Karsby international school: 40,7

Stockholm

Husby

Husbygårdsskolan 43,4

Rinkeby/Tensta

Rinkebyskolan 62,2

Södertälje

Ronna/Geneta/Lina

Ronnaskolan 27,5

Wasaskolan 18,1

Lina grundskola 28,6

Göteborg

Bergsjön

Bergsjöskolan 69,8

Sandklevsskolan 41,3

Biskopsgården

Jättestensskolan 20,6

Ryaskolan 45,1

Sjumilaskolan 67,3

Gårdsten

Gårdstensskolan 50,0

Hammarkullen

Nytorpsskolan 39,7

Hjällbo

Hjällboskolan 53,6

Lövgärdet

Lövgärdesskolan 53,8

Tynnered/Grevegården/Opaltorget

Tynneredsskolan 63,4

Prolympia (idrottsskola) 10,8

Borås

Hässleholm/Hulta

Bodaskolan 37,7

Norrby

Särlaskolan 44,0

Malmö

Rosengård

Apelgårdsskolan 50,0

Värner Rydénskolan 68,1

Södra Sofielund (Seved)

Sofielundsskolan 55,0

Nydala/Hermodsdal/Lindängen

Ingen skola med resultat.

Växjö

Araby

Ingen skola med undervisning upp till åk 9.

Landskrona

Karlslund

Ingen skola med resultat.

Linköping

Skäggetorp

Skäggetorpsskolan 54,6

Uppsala

Gottsunda

Gottsundaskolan 29,7

Örebro

Vivalla

Vivallaskolan 31,1

Källa: Kommunerna, Skolverket

Fakta: Allt färre behöriga

Andelen niondeklassare som lämnar skolan utan att bli behöriga till gymnasiet fortsätter att öka.

2017 var 17,5 procent inte behöriga, en uppgång från 16,9 procent i fjol och 14,4 procent 2015.

Närmare 19000 elever lämnade skolan utan behörighet förra året.

Det genomsnittliga meritvärdet har också fallit, från 216,3 i fjol till 215,7 förra våren.

För att bli behörig måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkänt i ytterligare fem ämnen, och för att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkänt i ytterligare nio ämnen.

Den som inte är behörig kan gå ett så kallat introduktionsprogram, exempelvis individuellt val eller språkintroduktion. De ger inte examen utan tanken är att de ska leda vidare till ett nationellt program eller till arbete.

Ett annat alternativ för den som inte är behörig är att gå kvar upp till två år till i grundskolan.

Källa: Skolverket

ANNONS