Landets 23 särskilt utsatta områden präglas enligt polisen av social utsatthet, hög kriminalitet och parallella samhällsstrukturer. Till detta kommer alltså skolresultat som i många områden måste klassas som närmast katastrofala.
Värst är situationen i flera av Göteborgs utsatta stadsdelar. I Bergsjöskolan i Bergsjön gick 69,8 procent av 15-åringarna förra året ut nian utan behörighet, i Sjumilaskolan i Biskopsgården var andelen 67,3 procent.
Det ska jämföras med rikssnittet på 17,5 procent.
Skolan slits isär
På en majoritet av skolorna i Göteborgs särskilt utsatta områden klarar inte ens hälften av niondeklassarna godkända betyg i de ämnen som krävs. Situationen är liknande i Rosengård och Seved i Malmö, liksom i Stockholmsförorterna Husby och Rinkeby och Skäggetorp i Linköping.
I många av skolorna tycks trenden dessutom gå åt fel håll, med försämrade resultat jämfört med för fem år sedan.
- Det är en jätteojämlikhet utan dess like som framträder här, säger Anders Trumberg, forskare vid Örebro universitet som studerat skolsegregation och skolval.
Håller den svenska skolan på att slitas isär? Det finns mycket som tyder på det. Skolverket konstaterade nyligen att skillnaderna mellan olika skolor ökar och att familjebakgrund spelar en allt större roll för betygen. Internationella undersökningar som Pisa har visat på samma trend.
Sociala problem
Att segregationen ökat brukar pekas ut som en förklaring. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har i dag en ännu högre andel. I de särskilt utsatta områdena finns också en betydligt högre andel vuxna som inte arbetar, som inte själva har examen från nian och som lever i ekonomisk utsatthet.
- Många gånger har eleverna sociala problem som spiller över på skolan, vilket gör att lärarna inte kan fokusera på pedagogik och lärande, säger Anders Trumberg.
Det fria skolvalet har också haft effekt. När elever med bättre förutsättningar väljer andra skolor blir följden att resultaten på skolan faller och ryktet försämras.
- Det är svårt för dagens skolsystem att hantera de ojämlikheterna. I praktiken får det jättestora konsekvenser för enskilda skolor som helt enkelt dräneras på studiemotiverade elever, säger Anders Trumberg.
Svårt bryta
Samtidigt är barns livschanser intimt förknippade med skolresultat. I ett område tyngt av grov kriminalitet innebär det en extra risk att inte klara skolan, säger Manne Gerell, kriminolog och forskare vid Malmö universitet.
- Unga i den här gruppen löper högre risk att begå brott eftersom de har problem och dåliga framtidsutsikter, men i de här områdena löper de också högre risk att dras in i mer organiserad brottslighet eftersom det är här gängen finns, säger han.
Det gör det också mycket svårt att bryta de destruktiva strukturer som präglar områdena.
- Det handlar om ganska stora volymer som fylls på varje år med nya ungdomar. Det gör såklart att det blir svårt att bygga en positiv utveckling i de här områdena, säger Manne Gerell.
Ingen quick-fix
Problemen ligger inte bara i hur skolsystemet är byggt, framhåller Anders Trumberg.
- Skolan blir arenan där de här ojämlikheterna blir synliga. Men att bryta de strukturella bakomliggande problemen, som exempelvis barnfattigdomen, är ju inte skolans uppgifts, utan handlar i det fallet om arbetsmarknadspolitik, säger han.
- Det finns ingen quick-fix. Samhället måste arbeta både brett och långsiktigt inom en massa olika politikområden för att vända den här utvecklingen.
Fakta: Skolornas resultat
Läsåret 2016/2017, andel som ej är behöriga när de går ut åk 9 (i procent).
Kommunala och fristående skolor med resultat redovisade i Skolverkets databas (vissa skolor är inte med eftersom de saknar resultat på grund av för få elever).
Rikssnittet på andelen ej behöriga är 17,5 procent.
Botkyrka
Fittja
Fittjaskolan: 39,7 procent icke behöriga
Alby
Grindtorpskolan: 37,3
Hallunda & Norsborg
Karsby international school: 40,7
Stockholm
Husby
Husbygårdsskolan 43,4
Rinkeby/Tensta
Rinkebyskolan 62,2
Södertälje
Ronna/Geneta/Lina
Ronnaskolan 27,5
Wasaskolan 18,1
Lina grundskola 28,6
Göteborg
Bergsjön
Bergsjöskolan 69,8
Sandklevsskolan 41,3
Biskopsgården
Jättestensskolan 20,6
Ryaskolan 45,1
Sjumilaskolan 67,3
Gårdsten
Gårdstensskolan 50,0
Hammarkullen
Nytorpsskolan 39,7
Hjällbo
Hjällboskolan 53,6
Lövgärdet
Lövgärdesskolan 53,8
Tynnered/Grevegården/Opaltorget
Tynneredsskolan 63,4
Prolympia (idrottsskola) 10,8
Borås
Hässleholm/Hulta
Bodaskolan 37,7
Norrby
Särlaskolan 44,0
Malmö
Rosengård
Apelgårdsskolan 50,0
Värner Rydénskolan 68,1
Södra Sofielund (Seved)
Sofielundsskolan 55,0
Nydala/Hermodsdal/Lindängen
Ingen skola med resultat.
Växjö
Araby
Ingen skola med undervisning upp till åk 9.
Landskrona
Karlslund
Ingen skola med resultat.
Linköping
Skäggetorp
Skäggetorpsskolan 54,6
Uppsala
Gottsunda
Gottsundaskolan 29,7
Örebro
Vivalla
Vivallaskolan 31,1
Källa: Kommunerna, Skolverket
Fakta: Allt färre behöriga
Andelen niondeklassare som lämnar skolan utan att bli behöriga till gymnasiet fortsätter att öka.
2017 var 17,5 procent inte behöriga, en uppgång från 16,9 procent i fjol och 14,4 procent 2015.
Närmare 19000 elever lämnade skolan utan behörighet förra året.
Det genomsnittliga meritvärdet har också fallit, från 216,3 i fjol till 215,7 förra våren.
För att bli behörig måste eleven ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.
För att komma in på ett yrkesprogram krävs godkänt i ytterligare fem ämnen, och för att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkänt i ytterligare nio ämnen.
Den som inte är behörig kan gå ett så kallat introduktionsprogram, exempelvis individuellt val eller språkintroduktion. De ger inte examen utan tanken är att de ska leda vidare till ett nationellt program eller till arbete.
Ett annat alternativ för den som inte är behörig är att gå kvar upp till två år till i grundskolan.
Källa: Skolverket