Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    "Vi som bor i Norden har en fördel i och med att vi nu har alla chanser att anpassa oss", säger Johan Litsmark, naturskadespecialist på Länsförsäkringar. På bilden skogsbränderna som härjar i Kalifornien i USA.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ökade kostnader med extremväder

    Stora värden går förlorade när vädret blir allt mer extremt. Förra året blev ett rekordår i global ekonomisk förlust – och även i Sverige finns en trend med ökade naturskadekostnader, visar siffror.

    - Året började med kraftiga snötrycksskador i Norrlandslänen. Sedan fick vi översvämningsskador när snön smälte och nu brinner det för fullt i samma områden, säger Johan Litsmark, naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Naturskadekostnaderna ökar i takt med den allt extremare väderleken. Kategorin har ökat från 10,2 till 13 procent som andel av försäkringsbolagets totala skadekostnader de senaste 20 åren. Det samtidigt som andelen övriga skadekostnader har minskat med 4,1 procent under samma period.

    "Flygplan löser ingenting"

    Johan Litsmark tycker att det börjar bli dags att ta omställningen och anpassningen på allvar – börjar vi inte bygga mer robust kommer kostnaderna fortsätta att eskalera.

    - Just nu pratas det om att investera i ökad beredskap, det är viktigt. Men fler flygplan löser ingenting på sikt. Diskussionen borde handla om hur vi bygger mer hållbart – för i dagsläget gör vi precis tvärtom, säger han.

    Enligt SMHI kan medelvattenståndet i södra Sverige stiga med nästan en meter fram till sekelskiftet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har identifierat 25 områden i landet med betydande översvämningsrisk.

    Ändå bor var tionde svensk inom 500 meter från kusten eller någon av de fyra största sjöarna, visar en kartläggning från SCB. Bebyggelse planeras på lågpunkter som saknar naturlig avrinning och städer förtätas varpå ytor som kan absorbera skyfall försvinner.

    - Fortsätter vi att bygga oförnuftigt, då kommer vi att få ännu större bekymmer. Det är viktigt att vi får i gång den här diskussionen, för det är många fastigheter som står i riskzonen, säger Litsmark.

    Fjolåret ett rekordår

    Enligt en sammanställning av det globala återförsäkringsbolaget Aon Benfield blev 2017 det mest kostsamma året hittills sett till väderkatastrofer.

    Orkanen Maria kostade den karibiska övärlden omkring 65 miljarder dollar. Skogsbränderna i Kalifornien slukade 13 miljarder dollar och den långdragna torkan i Sydeuropa lämnade 13 miljarder på minuskontot. Kina förlorade motsvarande 12 miljarder dollar i samband med de kraftfulla översvämningarna.

    Totalt landade det på 344 miljarder dollar – motsvarande över 3 000 miljarder kronor – i global ekonomisk förlust.

    - Det som nu händer på olika håll i världen kommer att komma till oss också. Men vi som bor i Norden har en fördel i och med att vi nu har alla chanser att anpassa oss. Gör vi inte det kan vi komma att få en situation som liknar Florida på 50–100 års sikt, säger Johan Litsmark och syftar på orkanen Irma som i september förra året tog minst 72 människors liv och orsakade omfattande förödelse.

    - Där är värdefulla fastigheter centrerade längs med vattnet på en relativt platt mark.