Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Så vill politikerna tackla Hisingsbrons ökade kostnader

Den nya Hisingsbron blir 600 miljoner kronor dyrare än beräknat. Men politikerna räknar med att få in det i budgeten utan problem eftersom andra projekt skjuts upp.

I mitten av augusti stod det klart att den nya Hisingsbron kommer att bli 600 miljoner kronor dyrare än beräknat. Politikerna i trafiknämnden med Johan Nyhus (S) och Axel Josefson (M) i spetsen var bekymrade över de ökande kostnaderna. De menade att den långa juridiska processen med överklaganden stod för cirka hälften av beloppet, alltså 300 miljoner.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

 

På torsdagens kommunfullmäktigemöte kommer ärendet upp och Johan Nyhus säger att han har tittat lite extra på siffrorna från trafikkontoret. I tjänsteutlåtandet är det svårt att exakt se var fördyringen beror på.

Hur kom ni fram till att det rörde sig om 300 miljoner?

-Det var en sammanvägd bedömning från kontorets sida. Vi fick det mer specificerat på nämndmötet, säger Johan Nyhus.

Han säger att det framför allt är upphandlings- och produktionskostnader som har ökat, men även kostnader för markinlösen.

 

Hisingsbron var också uppe då kommunstyrelsen hade möte under onsdagen. Sverigedemokraterna hade lämnat ett yttrande där partiet håller fast vid att bron borde vara högre, men beslutet om den nya bron togs utan några andra protester.

Politikerna var nöjda med att projektet rullar vidare.

- Det är viktigt att det går framåt, vi behöver en ny bro, säger Daniel Bernmar (V).

 

Oppositionsledaren Jonas Ransgård (M) och Helene Odenjung (L) tycker att det är viktigt att betona att man hade räknat med överklaganden i processen.

- Det fanns med i tidsplanen, men med de långa handläggningstiderna och de många instanserna tog det nästan dubbelt så lång tid som planerat, säger Helene Odenjung.

Var kommer de extra 300 miljonerna ifrån?

-Just nu är den begränsande faktorn utredningskapacitet. Flera nämnder, bland andra trafiknämnden, lämnar tillbaka investeringsmedel för att de inte hinner få fram projekt. På kort sikt är inte pengarna problemet, säger Jonas Ransgård.

Men både han och Helene Odenjung menar att det aktualiserar frågan om hur stora projekt beräknas och styrs.

-Vi hinner inte göra allt som vi behöver göra och som finns finansierat. Trafikkontoret har begränsad vana vid stora projekt, vilket i sin tur beror på att vi investerat för lite under lång tid. Dessutom är det svårt att rekrytera folk, säger Jonas Ransgård.

 

Han får medhåll av de rödgröna politikerna. Daniel Bernmar (V) menar att en av de stora fallgroparna i projektet är den överhettade byggmarknaden.

- Flaskhalsen är brist på arbetskraft i entreprenörsledet, säger Ann-Sofie Hermansson.

Ulf Kamne (MP) säger att det finns risker i alla stora projekt och att trafikkontoret har begränsad vana vid projekt av den här storleken. Både han och Daniel Bernmar säger att den ursprungliga prognosen snarast var en uppskattning än en skarp siffra.

- Det finns enormt många delar i ett sånt här projekt, säger Ulf Kamne.

 

Hur har förseningen påverkat kostnaderna?

- Upphandlingen blir dyrare. Tidsplanen var redan pressad eftersom den gamla bron måste ersättas. Hade man inte haft så bråttom hade det sett annorlunda ut, säger Ulf Kamne.

Även de rödgröna politikerna menar att fördyringen kommer att gå att hantera utan stora problem.

Mest läst