Så vill hon lösa skolkrisen: "Vilken organisation det än är, så förespråkar jag den"

Skolor hotas av mångmiljonvite och segregationen ökar. Men skolkommunalrådet Karin Pleijel (MP) vill inte ta ställning i frågan om att centralisera skolorna - en modell som många ser som en lösning.

ANNONS
|

– Det finns fördelar med en centralisering, till exempel när det gäller fördelningen av pengar till skolorna. Men det kan också försvåra utvecklingsarbetet som i dag sker på stadsdelsnivå, säger hon.

Läget för flera av Göteborgs skolor är alarmerande och riskerar att bli en dyr historia för kommunen. Som GP tidigare berättat hänger hot om viten på totalt 4,2 miljoner kronor över fem grundskolor.

Skolsegregationen är ett ständigt problem då förorterna fortsätter att ta störst ansvar för nyanlända elever. Och så sent som i veckan kom en rapport från Stadsledningskontoret som visar att resurserna till stadens skolor omfördelas så att elever med störst behov av sociala insatser riskerar att få mindre pengar.

ANNONS

Att en förändring måste till har Göteborgspolitikerna länge varit eniga om, men inte hur.

Alliansen har i flera år varit tydlig: ansvaret måste förflyttas från stadsdelsnämnderna på liknande sätt som gjorts i Malmö och Stockholm. Men Karin Pleijel, som är högsta ansvarig för skolan i Göteborg, är inte lika säker:

– En av de viktigaste styrkorna med dagens organisation är samverkan mellan socialtjänst, kultur och fritid, förskola och grundskola. Där har man i Malmö och Stockholm tappat i viss mån och fått börja bygga upp igen.

–Det viktiga för mig är att vi har en organisation som underlättar det som sker i klassrummet. Jag är pragmatisk nog att säga att vilken organisation det än är, så förespråkar jag den.

Anser du att den nuvarande organisationen fungerar?

– Nej. Ett skäl till att kommunstyrelsen beställt en utredning av skolans organisation är att vi ser brister. Bland annat i att vi har tio olika ekonomiska modeller där vi också sett en ojämn resursfördelning.

Hon tillägger att ambitionen är att få till en förändring, antingen i den nuvarande organisationen eller genom att skapa en central skolnämnd. Men att man då måste vara säker på att rätt beslut tas. Därför inväntar de rödgrönrosa nu den utredning av organisationen som görs av Stadsledningskontoret.

ANNONS

Karin Pleijel är inte säker på att mer pengar till skolan skulle vara lösningen på problemen utan betonar att en förändring måste komma från flera håll.

Hur då?

– Det handlar om att ge rektorer utrymme att vara pedagogiska ledare, att varje personalgrupp gör det de gör bäst, att ha närvaroteam och rastvakter. Men också utveckla kompetenserna i skolan och skapa ett gott samarbete mellan lärare och sprida lyckade erfarenheter i staden.

Hur ser du på att en skola som Sjumila i Biskopsgården fått ta så stort ansvar i att ta emot nyanlända elever?

– Bostadssegregationen är en stor del av orsaken till att det ser ut som det gör. Därför verkställde vi i december förra året handlingslinjer där man arbetar övergripande över hela staden och rustar skolor i andra stadsdelar för att de ska kunna ta emot nyanlända elever från andra områden. Stadsdelarna ska alltså hjälpa varje elev att hitta en skola som passar just denna.

Det är ett återkommande argument som du tar upp. Hur stor effekt har det här egentligen fått?

– Jag vet inte det i nuläget. Just nu håller Stadsledningskontoret på att samla in information om detta och vi kommer att få ta del av det i oktober.

ANNONS

Helene Odenjung (L), oppositionens skolröst, tycker att det rödgrönrosa styret alldeles för länge blundat för problemen i skolan och att man måste flytta det politiska ansvaret.

– Skolinspektionen har dömt ut den nuvarande organisationen. Stadsdelsnämnderna har inte fått förutsättningarna att klara av sin uppgift att vara huvudmän. Kommunen har inte lyckats med sitt uppdrag då både läraryrkets status och löner sjunkit - därför vill vi förstatliga skolan, säger hon.

För henne är det första steget givet:

– Nyckelfrågan är att centralisera organisationen, vilket vi drivit på länge medan de rödgrönrosa politikerna haft skygglapparna på och inte vågat ta i den frågan.

När det kommer till de styrande partiernas initiativ för att minska skolsegregationen genom att hjälpa elever till andra skolor anser hon att det inte har gått tillräckligt snabbt:

– Idén är bra, även om det har varit mycket prat och lite resultat än så länge. Jag tror att initiativet kan få en god effekt. Men viktigast är ju att satsa på skolan så att eleverna känner att de inte vill börja någon annanstans.

Hon säger också att man behöver en strategi för att fortsätta öka söktrycket till lärarutbildningen, behålla lärarna och locka tillbaka lärare som lämnat yrket.

ANNONS

– Det handlar om bra löner, löneutveckling samt en bra arbetsmiljö. Men också se till att rektorerna kan vara de pedagogiska ledare de ska vara och följa sitt nationella uppdrag.

ANNONS