Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Så splittrad är populist-högern

Högerpopulistiska partier väntas gå starkt fram i vårens Europaparlamentsval. Men det är tveksamt om de EU- kritiska nationalisterna får inflytande. Splittringen är stor.

Inför EU-valet har det slarvigt talats om ”det bruna Europa”, men för att måla en sann bild av vad som händer i det politiska landskapet krävs en palett med fler färger än så.

I dag finns ett 20-tal europeiska partier som håller till på högerkanten och siktar på Europaparlamentet. En del har tydliga rötter i nazismen medan andra snarare samlar missnöjda väljare.

Ett gemensamt drag är att dessa partier ogillar överstatlighet och helst vill att EU upplöses eller försvagas. Misstron mot de etablerade politikerna är utbredd och på många partiers agenda spelar också främlingsfientlighet och invandringskritik en viktig roll.

– Partier av det här slaget har funnits sedan 80-talet. Nytt i år är att de lyckats måla upp en gemensam hotbild – EU:s, som de tycker, allt för stora makt, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport åt Timbro i ämnet.

En dryg vecka före valet tyder mycket på att minst hälften av EU:s 28 medlemsstater kommer att rösta in åtminstone ett högerextremt eller högerpopulistiskt parti.

Enligt Pollwatch, som regelbundet väger samman nationella opinionsmätningar, kan de EU-kritiska partierna på högerkanten då öka från dagens 50 till närmare 100 av parlamentets 751 mandat.

– Mitt tips är att dessa partier får omkring 80 mandat och därmed kan besätta drygt tio procent av platserna i Europaparlamentet, säger Andreas Johansson Heinö.

Tongivande på den europeiska arenan är brittiska UK Independence Party, Ukip, och franska Front National, två partier som båda ser ut att nå stora framgångar i årets EU-val. Men klyftan mellan partiernas frontfigurer Nigel Farage och Marine Le Pen är avgrundsdjup. Sedan Nigel Farage för en tid sedan kallade Le Pens parti antisemitiskt är dörren till samarbete förmodligen helt stängd. Marine Le Pen har svarat med att anklaga Nigel Farage för förtal.

Samarbetsfrågan är central för den som vill få inflytande. I EU-parlamentet styrs det politiska arbetet i hög grad utifrån partigrupperna, som också tar emot ekonomiska bidrag. Beroende på partigruppernas storlek tilldelas ledamöterna talartid och ansvar för lagförslag.

Parlamentariker som inte tillhör en partigrupp saknar i princip helt makt.

I spekulationerna kring hur de högerpopulistiska partierna kommer att formera sig efter EU-valet i maj är det hetaste tipset just nu att Farage och Le Pen försöker bilda varsin grupp. Men det är inte säkert att de lyckas. För att bli godkänd som partigrupp krävs minst 25 ledamöter från minst sju medlemstater.

– Förmodligen har de inga svårigheter att samla tillräckligt många ledamöter. Avgörande blir om de verkligen lyckas få ihop parlamentariker från tillräckligt många länder, säger Sofie Blombäck, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som skriver på en avhandling om nya partier i Europaparlamentet.

Nigel Farages nuvarande grupp, EFD (Frihet och demokrati i Europa), skulle med dagens opinionsläge öka från 31 till 39 platser. I den prognos som presenterats av Pollwatch domineras gruppen precis som i dag av Ukip-ledamöter, men efter valet sker viss ombildning. Italienska Lega Nord väntas lämna gruppen, men ytterligare sju partier räknas hit, bland andra Dansk Folkeparti och Sannfinländarna.

Samtidigt håller en ny politisk grupp, EAF (Europeiska alliansen för frihet), på att byggas upp av Marine Le Pen.

Tillsammans med Geert Wilders och hans nederländska frihetspartiet PVV vill hon samarbeta med österrikiska FPÖ, italienska Lega Nord, belgiska Vlaams Belang, Sverigedemokraterna och slovakiska SNS. Om hon lyckas få ihop en sådan ”högerradikal” grupp kan den, enligt de senaste mätningarna, bli lika stor som EFD.

– I den europeiska debatten tas ofta för givet att Sverigedemokraterna kommer att tillhör samma grupp som Front National. Och det kan mycket väl bli så att SD får en avgörande betydelse för om det överhuvudtaget kan bildas någon sådan högerextrem grupp, säger Sofie Blombäck.

I gruppen av högerpartier finns också flera som väntas stå utanför de båda grupperna, antingen för att de själva vill eller för att inget annat parti vill ta i dem med tång. Bland dessa partier kan nämnas ungerska Jobbik, grekiska Gyllene gryning och komikern Beppe Grillos Femstjärnerörelse i Italien.

– Man måste också komma ihåg att det finns en stark tradition av kompromisser i Europaparlamentet. Partierna i mitten har tidigare ofta gått samman för att isolera grupperna på ytterkanten. Min bedömning är att de knappast kommer att få något stort inflytande över lagstiftningen, säger Sofie Blombäck.

Fakta: Partier inom EU

Valen till EU-parlamentet hålls 22-25 maj i unionens 28 länder. I de flesta finns minst ett populistiskt eller extremt EU-kritiskt parti.

Här är de mest framträdande. Inom parentes anges antal mandat varje parti fick i den senaste opinionsmätningen.

Belgien: Vlaams Belang (1)

Danmark: Dansk Folkeparti (4)

Finland: Sannfinländarna (3)

Frankrike: Front National (22)

Grekland: To Potami (3) och Gyllene gryning (2)

Italien: Femstjärnerörelsen (21) och Lega Nord (4)

Kroatien: Alliansen för Kroatien (1)

Litauen: Ordning och rättvisa (2)

Nederländerna: Frihetspartiet PVV (5)

Slovakien: Slovakiska nationalistpartiet (1)

Storbritannien: Ukip (23)

Sverige: Sverigedemokraterna (1)

Tjeckien: Ano 2011 (7)

Tyskland: Alternativ för Tyskland (6) och Nationaldemokraterna (1)

Ungern: Jobbik (5)

Österrike: Frihetspartiet FPÖ (4)

Källa: Pollwatch2014.eu

Mest läst