Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Michael Olausson, välrenommerad professor i transplantationskirurgi, medverkade 2008 i rekryteringen av Suchitra Holgersson från Karolinska till Sahlgrenska. Här blev hon professor i transplantationsbiologi och de båda samarbetade under en följd av år. Holgersson arbetade samtidigt för företaget Nova Hep och har hållit spektakulära föredrag där hon visat fram decellulariserade mänskliga organ.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Omstridd metod såldes in som succé

Starka ekonomiska motiv fanns i bakgrunden när Sahlgrenska-forskarna gjorde stamcellsoperationer utan etikprövning. De tre överlevande flickorna har fortfarande stora medicinska behov. Men företaget bakom operationerna beskriver dem som "väldigt friska".

GP berättade i går om följderna på Sahlgrenska av den monumentala skandalen på Karolinska med Paolo Macchiarini och hans transplantationer av luftstrupar. Ledningen för SU beställde en granskning av liknande transplantationer på det egna sjukhuset.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se


"Forskning på människa"

Granskningen visade att fyra operationer gjorts på SU i strid mot såväl etikprövningslagen som läkemedelslagen. Transplantationerna var "forskning på människa" - vilket aldrig får göras utan etikprövning.

Transplantationerna har varit ämne för flera föredrag, bland annat i Japan. Men då har inte SU framhävts. I stället har det privatägda företaget Nova Hep AB presenterats som ansvarigt för de tekniskt nydanande ingreppen. Så var fallet i mars 2014 när företagets vd Petter Björquist talade på en medicinsk konferens i Japan.  
Under föredraget nämns Sahlgrenska inte vid namn, utan Nova Heps namn är framträdande. Petter Björquist framhåller hur företaget utvecklat tekniken att tvätta donerade blodkärl rena från celler och sedan transplantera in kärlen i patienter efter att de försetts med patienternas egna stamceller.
- Det viktiga är att i Göteborg har vi redan gjort tre sådana kliniska transplantationer, sade Björquist.
 

Tre svårt leversjuka flickor transplanterades

Transplantationerna han talar om är de som gjordes på tre svårt leversjuka flickor i åldrar mellan 22 månader och nio år.
- Tre år senare är de här individerna naturligtvis fortfarande vid liv, men de är också väldigt friska (very healthy) och lever nya liv, med nya blodkärl, sade Petter Björquist under föreläsningen.

Att flickorna skulle vara väldigt friska stämmer inte med de genomgångar av flickornas journaler som gjorts av professor Bengt Gerdin:

* Den nioåriga flickan tvingades genomgå en ny, likadan operation, ett år efter den första. Därefter har hon flera gånger behövt göra ballongutvidgningar på grund av förträngningar i kärlen.
* Den 22 månader unga flickan tvingades också hon genomgå en ny, likadan, operation i juni 2013 - ett drygt halvår efter den första. Också det nya kärlet fungerade dåligt och slammade igen. Flickan blev därefter, i juni 2015, levertransplanterad.
* För åttaåriga Isabel, som GP berättade om i går, fungerar transplantatet fyra år efter operationen. Hon lider dock av förhöjt blodtryck och förstorad mjälte.

Inga av dessa komplikationer nämns i Björquists föredrag där han efterlyser nya investerare till Nova Hep AB. Med sikte på investerarna beskriver han Nova Heps marknad (för operationer av patienter med venös insufficiens):
- Det finns 27 000 patienter som är i behov av omedelbar operation, bara i Europa och USA. De representerar ett marknadsvärde på 200 miljoner dollar, sade Petter Björquist.

På samma föreläsning var Suchitra Holgersson. Hon svarade på tekniska frågor om de stamcellsklädda blodkärlen. Hon presenteras som grundare av Nova Hep, tillsammans med sin man Jan Holgersson, professor i transplantationsimmunologi.


"Vi visste inte om det skulle fungera"

Suchitra Holgersson är professor i transplantationsbiologi, också hon vid Sahlgrenska Akademin. I oktober 2012 höll hon en publik föreläsning i Göteborg. Där beskrev hon operationen av den nioåriga flickan:
- Vi hade ett nykonstruerat blodkärl som vi kunde ge till den lilla flickan. Men vi visste inte om det skulle fungera inne i hennes kropp.
Professor Holgersson visade en bild från operationen av flickan och fortsatte:
- Vi var alla entusiastiska och samtidigt väldigt nervösa. När vår kirurg ringde och sa: 'Fantastiskt! Blodflödet har startat in i hennes lever'. Då ropade vi alla: Yes!

Enligt Holgersson hade det nykonstruerade blodkärlet "känts bra i våra händer" och sett bra ut i provröret.
- Men vi visste inte om det skulle fungera, om det skulle stå emot trycket. När kirurgen sa att blodet strömmade direkt in i hennes lever - då insåg vi att vi definitivt gjort ett framsteg.


Vad Suchitra Holgersson inte nämner under föredraget, där hon visar upp bland annat ett mänskligt hjärta och en moderkaka, är att den opererade flickan fick genomgå en ny operation, ett år efter den som professorn beskriver som allt igenom lyckad.

Bengt Gerdin vill inte kommentera detaljer i föredrag han inte själv hört. Men han konstaterar att utifrån vad han fann i journalerna så var de tre opererade flickorna svårt sjuka. Och de var definitivt inte "very healthy" efter operationerna.
- Det är ett företags optimistiska säljspråk.

Det går att få intrycket att de ekonomiska motiven hos Nova Hep gjort att man kringgick kravet på ansökan enligt etikprövningslagen.
- Jag säger inte emot dig. Men det är inget jag undersökt. Man måste förstå att vården numera drivs på i en interaktion mellan vård och företag. Det är ett spänningsfält. Lagstiftningen ska reglera att detta hålls på mattan, säger Bengt Gerdin.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.