Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Arne_lokal.jpg

Mycket talar för ett maktskifte – men klart är det inte

Alliansen tar alltså över makten i Göteborg. Men kommer det att hålla i fyra år? Eller ens fram till den 22 november, då beslutet formellt ska fattas?
Ja, det finns faktiskt en hel del som talar för det. Men helt säkra ska vi nog inte vara.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

De borgerliga partierna har väntat i 24 långa år på att putta bort Socialdemokraterna från makten. Ändå var det med mycket återhållsam glädje Alliansen på onsdagen berättade att de tar över.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det är högst begripligt. Vi är inte där än.

Låt oss titta på förutsättningarna för att det verkligen ska bli ett alliansstyre – och hur det ska kunna styra.

LÄS MER: Socialdemokraterna och Demokraternas plan: Sätta krokben för Alliansen

Inget styre utan budget

• På ett plan är budgeten nyckeln. Den som inte får igenom sin budget kan inte styra.

Men det är inte lika självklart att den som får igenom sin budget därmed också kan styra, eftersom ett styre måste få igenom väldigt mycket annan politik än bara budgeten.

Vänsterblocket – alltså V-MP-FI – hoppas fortfarande på att Socialdemokraterna ska "ta sitt förnuft till fånga" och rösta på deras budget, som rimligen borde falla S-väljare mer i smaken än en alliansbudget.

Det skulle innebära att Alliansens drömmar om att styra staden krossas. Men skulle det innebära att de rödgrönrosa kommer att kunna styra Göteborg? Nej, sannolikt inte – och det är ett av de tunga skälen till att Socialdemokraterna inte är så intresserade av ett nytt rödgrönrosa styre.

Vi ska återkomma till detta, tills vidare kan vi nöja oss med att slå fast att Socialdemokraterna med all sannolikhet kommer att nobba erbjudandet att rösta på vänsterblockets budget – även om det hade slagit undan benen för Alliansen.

Ingen förstår vad S vill

• "Vad vilja Socialdemokraterna?" var temat för August Palms första offentliga tal i Sverige 1881. Frågeställningen har varit lika aktuell för fullmäktigepartierna i Göteborg under de veckor som gått sedan valet.

Beskrivningen att S-ledningen i stadshuset mest gått omkring och fört samtal, utan att ta några konkreta initiativ kommer från i stort sett alla håll. Under onsdagens presskonferens sa Ann-Sofie Hermansson att "alla möjligheter ännu inte är uttömda" och att ambitionen fortfarande är att hitta bredare lösningar.

Under förra mandatperioden styrde de rödgrönrosa i minoritet, med 40 av kommunfullmäktiges 81 mandat i ryggen. Som vi sett var det inte helt enkelt och de tvingades också ge sig i viktiga frågor. Som valfrihet i hemtjänsten och grundskolans organisation.

Nu är vänstersidan i fullmäktige ännu mindre. Av den anledningen har Socialdemokraterna varit måna om att få till ett blocköverskridande styre. Problemet är att Alliansen inte varit det minsta intresserade. Och hos Demokraterna har Socialdemokraterna inte haft någonting att hämta – de två partierna har just ingenting gemensamt, möjligen bortsett från det att båda spelat bort sina chanser att få inflytande.

Intressant är att båda väldigt sent tycks ha insett vad som var på gång. Budgeten ska enligt kommunallagen antas under november månad. Men det finns ett kryphål. Om det finns synnerliga skäl går det att bara fatta beslut om skattesats och bordlägga resten av beslutet. Här verkar nu D och S överväga att göra gemensam sak för att köpa sig tid.

Om de kan använda tiden på ett vettigt sätt är en annan sak. Vilka möjligheter som inte är uttömda är inte självklart.

Borde kunna styra, trots få mandat

• Alliansen har 24 av fullmäktiges 81 mandat. Det är inte bara en minoritet, det är en liten minoritet.

Möjligheten att få igenom budgeten bygger helt på att alla andra koalitioner är ännu mindre. Som det ser ut just nu kommer det ändå fungera hösten 2018. Men sedan?

Och hur ska det gå i vardagen, med alla andra frågor? Det kan låta paradoxalt, men på ett sätt har Alliansen större möjligheter att styra än vad de rödgrönrosa hade under förra mandatperioden, trots att det blocket var avsevärt mycket större.

I många frågor har Demokraterna och Alliansen en liknande hållning. I andra frågor ligger de nära Socialdemokraterna. I vissa frågor har Alliansen och MP samma syn.

Från sin mittenposition har Alliansen trots få egna mandat ganska goda chanser att få igenom stora delar av sin politik.

Om vi nu kommer så långt att de får möjligheten att försöka. För det är trots allt långt till den 22 november – och ännu längre till dess att budgeten tas om en bordläggning blir verklighet.

Tills vidare får vi nog betrakta det som hänt som att Alliansen och vänsterblocket spelat ut sina kort. Om Socialdemokraterna och Demokraterna har något motdrag återstår att se.

Mest läst