Förtätning är det nya modeordet för att leva upp till de mål som Göteborgsregionens kommuner satt om en procent tillväxt årligen. Därför byggs också de flesta nya bostäder där det redan finns färdig infrastruktur som kommunalt vatten och avlopp och tillgång till kollektivtrafik.

Mölndal är för tillfället i början av en byggboom som kommer att växa kraftigt de närmaste åren. Bygget av mellan 3 000 och 3 500 lägenheter och småhus kommer att påbörjas inom fyra år. Och skälen till det är flera.

– Vi har fått bättre fart på planverksamheten, en del överklagade detaljplaner har kommit i mål, medan några projekt drabbades av finanskrisen 2008–2009, säger Hans Bergfelt (M), kommunstyrelseordförande i Mölndal.

Kommunens planchef Kenneth Fondén utvecklar:

– Vi har ett väldigt attraktivt läge i en tillväxtregion.

Nästan alla projekt är koncentrerade till Mölndal, nära centrum och kollektivtrafik och i stort sett förlagd till den centrala mark som funnits att tillgå. Diskussioner om centrumnära utbyggnader av kommunens övriga tätorter Kållered och Lindome pågår, men är inte lika långt komna.

– Det är bra att vi växer, men sen måste också kommunal och övrig service hänga med, säger Hans Bergfelt.

Exempelvis har barntäta Eklandaområdet i väster, på gränsen till Göteborg och Högsbo, drabbats av förskolebrist. Varpå flera barnfamiljer tvingas åka ett par kilometer extra till andra stadsdelar varje morgon. Så kommer det förbli till bygget av Lilla Fässbergsdalen står klart.

Bland Mölndals nybyggen är bostadsrätter den överlägset vanligaste upplåtelseformen. Historiskt sett finns ändå en stor andel hyresrätter, så det bostadspolitiska målet om att ha minst en tredjedel hyresrätter står fast.

– Som det ser ut kommer det att bli en del hyresrätter i Mölndals centrum, på Åby stallbacke och Kvarnbyterassen. Det tycker vi är bra, säger oppositionsrådet Patrik Karlsson (S).

Målet om 400 färdiga bostäder har inte uppnåtts de senaste åren, men när nu byggboomen slår till ska kommunens 61 340 invånare bli betydligt fler.

– Min vision är att 2022, när Mölndal fyller hundra år som stad, ska vi vara 70 000 invånare, samtidigt som åldersstrukturen fortsatt ska vara lägre än riksgenomsnittet, säger Hans Bergfelt.

Även i grannkommunen Härryda byggs det många bostäder. Men här har utvecklingen gått mer stadigt över tid. En nyckel enligt kommunstyrelsens ordförande Annette Eiserman-Wikström (M) är att kommunen själv äger mycket mark och därmed kan styra bostadsbyggandet.

När projekt med nya lägenheter har överklagats har byggandet av småhus i stället forcerats för att få en jämn tillväxt.

– Jag vågar påstå att vi bygger även i sämre tider. Vi tar fram en ny detaljplan när det behövs. Hade vi haft en massa planer liggande som sedan inte verkställts hade kanske sedan allt byggts på en gång och vi hade inte klarat infrastrukturen med förskolor, va och kollektivtrafik.

Det bostadspolitiska målet i Härryda kommun är att antalet invånare ska öka med i snitt 1,5 procent per år. Förra året blev det dock bara 1,2.

I dag byggs och planeras många nya bostäder i Mölnlycke centrum, men även i centrala Landvetter har byggandet hög fart. 65 nya bostadsrätter är under uppförande. 50 hyresrätter planeras norr om centrum, samtidigt byggs och planläggs fler småhus.

På lång sikt finns en idé om ett helt nytt samhälle vid en framtida pendelstation söder om Landvetter.

Det politiska målet är att hela kommunen ska växa. Utöver Mölnlycke och Landvetter sker den största expansionen i Hindås med såväl lägenheter som småhus, men även övriga orter växer.

Kommunens yta till trots finns det utmaningar för de styrande om bostadsbyggandet ska kunna fortsätta i samma takt.

– Vi har många intressen som ska tillgodoses som flyget, naturreservat, Härskogen, en ny kraftledning och deponin i Fläskebo, säger samhällsbyggnadschefen Bertil Widén.