Vid tolvtiden i lördags satte Ankita Kihlberg sina två döttrar på tåget från Göteborg.

Flickorna, 15 och 6 år, skulle ha sällskap till Västerås. Därifrån skulle 15-åringen vidare till Dalarna. Sexåringen skulle mötas i Västerås av sin farfar och följa med honom till trakten av Uppsala.

Men i Hallsberg tog det stopp. Tiden gick, flickorna blev både hungriga och trötta. De höll kontakt med föräldrarna genom sms.

Så småningom fick 15-åringen veta att om hon var tvungen att byta tåg redan i Örebro för att komma till Dalarna. Andra passagerare lovade att ta hand om sexåringen fram till Västerås.

- Men vid niotiden på kvällen var farfar tvungen att ge upp, berättar Ankita Kihlberg.

- Han måste med sin buss hem och SJ-personalen i Västerås sa att tåget med 99-procentig säkerhet inte skulle komma fram.

Då blev det panik hemma i Landvetter.

- Jag ringde SJ. Satt i telefonkö i 20 minuter. Sedan bröts det. Min man ville köra till Hallsberg och hämta hem flickan. Men vi bad 15-åringen att sms:a telefonnumret till någon vuxen passagerare.

Medpassageraren fick fatt i tågvärden och över telefon kunde Ankita Kihlbergs man förklara läget för honom. "Åk inte", sa tågvärden, "jag tar hand om flickan."

- Vi hade jättetur att få fatt i en så snäll person.

Tåget hade då kommit till Örebro, där sexåringen fick äta och sova några timmar i personalens rum på stationen. Halv tre på natten gick ett tåg tillbaka till Göteborg.

- Under natten fick vi flera sms från tågvärden Ragnar om att vår flicka hade det bra.

Klockan 07.20 på söndagsmorgonen kom tåget fram till Göteborg. Sexåringen var trött – och besviken över att hon inte fick träffa farfar.

Medan hennes mamma berättar om äventyret i telefon hör jag flickan ropa i bakgrunden:

- Mamma, dom tittade inte på biljetten.