Gallrar gammalt för förnyelse
Mölndals stadsmuseum vill ge plats för både bakmaskin och wokpanna. Men när magasin saknas krävs gallring av gamla föremål.
Relaterat
Fakta
Lämnas vidare eller säljs
Beroende på värde lämnas de utgallrade föremålen antingen vidare till hembygdsföreningar, andra museer eller återförs dit de kom ifrån.
De kan också lämnas till second handförsäljning. Om Lindomestolar gallras ut finns beslut om att de ska säljas av en auktionsfirma.
I sista hand kan vissa saker slängas.
Händelsenytt från Storgöteborg
– För att vara mer med i vår samtid måste vi få in nyare ting och föremål. De som kommer till oss i dag känner bättre igen en Puch Dakota än en hästdragen vagn, säger Birgitta Martinius, antikvarie på Mölndals stadsmuseum.
I museets öppna magasin breder en stor mängd insamlade saker ut sig. Pappersprover från Papyrus, skrivmaskiner, skolbänkar, en antikärnkraftsaffisch, slitna böcker, en orange soffa, ett kök med ”Humle och Dumle” i skafferiet och mycket mer. Samlingen, som till stor del består av gåvor, är framför allt från 1900-talet.
Nu ska den ses över. Detsamma gäller den ständigt pågående utställningen av Lindomestolar.
– Vi arbetar mycket med mannaminne och att folk ska känna igen sig i våra föremål. Nu har det gått 25 år sen vi startade och i dag är det väldigt få som reagerar på föremål från 1800-talet. Däremot undrade en person härom veckan varför vi inte hade några Okej-tidningar från 80-talet, säger Birgitta Martinius.
Till skillnad mot många andra museer visar Mölndals stadsmuseum upp hela sin samling eftersom magasin helt saknas. Men med 10 000 föremål är det stopp och därför behövs några hundra gallras ut. Exakt vilka föremål som ska tas bort är dock inte bestämt.
– Man kanske inte måste ha fem spinnrockar, varav tre söndriga, eller sju skrivmaskiner. Vi behöver utrymme för att få plats med bakmaskin och wokpannor.
Men frågan om utgallring är inte oomtvistad.
– Det är en ganska känslig fråga i museisverige om man ska gallra eller ställa undan föremål när det samtidigt är dyrbart att magasinera, säger Birgitta Martinius.
Enligt kommunantikvarien Ulla Hasselqvist är gallringar ovanliga.
– Men man diskuterar det mycket. Om ett museum har funnits i 100 år och man har samlat in saker så blir det lite helighetsstämpel på det. Det finns en risk att gallra ut något som är viktigt, vet man inte hur samlingen kommit till kan det vara svårt, säger hon.
Men hon har varit med hela tiden och vet. Från att museet öppnade 1987 på Norra Forsåkersgatan, under flytten uppför Kvarnbygatan 2002 och fram till idag.


















