Vi håller en tyst minut för att hedra och visa vördnad. Den senaste veckan har vi tystnat flera gånger runt om i Sverige, på Sergels torg, våra arbetsplatser, vid fotbollsläktare och i skolor. Det har fått mig att tänka på tystnader och vad de har för betydelse.
Vad är ens tystnad? Det som händer mellan två ljud? Ja, och hur den uppfattas beror på vad som föregått och vad som kommer efter. En tystnad efter en hög smäll är obehaglig, efter skratt kan den vara fantastisk.
Ljudet i mitt redigeringsprogram är som piggar eller böljande vågor och tystnaden är som ett rakt streck, men så tyst blir det sällan för tystnad är inte alltid tyst. Blir det för flummigt nu? Ja, men det är svårt att definiera. Vi kan såklart mäta ljudnivåer och säga att du uppfattar tystnad när dina trumhinnor inte nås av några variationer i lufttrycket och därmed inte kommer i svängning. Men är det verkligen så vi definierar det?
I mitt jobb som radiojournalist är det mer konkret. En bortklippt tystnad kan förändra innebörden i en persons uttalande. En inklippt tystnad kan göra ett samtal mer behagligt att lyssna på. Jag kan manipulera tystnaden. I alla fall i mitt redigeringsprogram. I verkligheten är det något svårare. Men det går, det också.
Jag brukar som fackligt förtroendevald tipsa mina kollegor om att inte vara rädda för tysta situationer när de ska prata lön med sin chef. För många tycker att det blir jobbig stämning när ljud inte längre kommer ut från två personers munnar, och då är det enklast att haspla ur sig något. Ett något som kan råka bli ett ”Ja” och avgöra din lön.
Men tystnad är inte bara ett maktmedel, den kan också vara gemenskap. En offentlig och organiserad tyst minut är en typ av samhörighet. Men för mig är den privata tystnaden viktigare. Den senaste tiden har jag längtat efter att min man ska komma hem från Stockholm så att vi kan vara tysta ihop och existera sida vid sida. Att vi just nu bor i olika städer innebär inte att vi pratar mindre med varandra, men det påverkar definitivt hur ofta vi är tysta ihop.
Så tystnad kan vara makt och kärlek. Men det tysta kan också vara skoj. ”Tystnaden som uppstår när…” *fyll i dråplig situation* används på nätet för att skämta om just pinsamma och obekväma situationer i livet.
Jag tycker ofta inte att tystnaden är pinsam utan att det är roligare att lyssna på er som försöker fylla tystnad med prat. Jag uppskattar personer som tar sig an den uppgiften i livet. Ni tar en för laget när ni pratar på.
Tystnad används som maktmedel och ett sätt att hedra. Tystnad kan vara en obekväm situation eller en fantastisk gemenskap. Det här är min sista krönika i GP. Jag vet inte vad det kommer att bli för en slag tystnad från min sida? Kanske bara det mellanrum som uppstår mellan två ljud.
