Efter att Emmanuel Macron valdes till ny fransk president den 7 maj dömde många experter ut ledarens chanser att få en stabil majoritet i parlamentsvalen. Exempelvis tippade statsvetaren Pierre Mathiot i GP på att Macron med sitt oberoende mittenvänsterparti Republiken På väg skulle få runt 200 platser och tvingas ingå allians med andra partier. Det vill säga långt ifrån 289 platser som krävs för att få absolut majoritet i det 577 stora parlamentet.
Idag, fem veckor senare, när fransmännen går till valurnorna igen spås Macrons rörelse, som lierat sig med mittenkraften Modem, få mellan 350 och 400 mandat. Om opinionsmätningarna stämmer är det den största majoriteten sedan före detta president Jacques Chiracs dagar 2002. Både Republikanerna och Socialistpartiet ser ut att backa rejält.
– Macrons väljare är mer mobiliserade och beslutsamma om att rösta än andra partiers väljare, säger Frédéric Sawicki, professor i statsvetenskap vid Sorbonne-universitetet i Paris.
Andra orsaker till den väntade storsegern är den splittrade vänstern och ett förmodat lågt valdeltagande bland högerextrema Nationella frontens väljare, enligt Sawicki.
– Många av Nationella frontens väljare har arbetarklassbakgrund och röstar i mindre utsträckning än högre klasser. Partiet har svårt att mobilisera sina väljare som är besvikna efter valförlusten i presidentvalet.
Macrons inträde på den internationella politiska arenan där han har hållit möten med bland andra Donald Trump, Vladimir Putin och Angela Merkel har också spelat in.
– Macron är väldigt bra på att skapa en image av sig själv att han kan axla presidentrollen trots sin unga ålder och brist på erfarenhet. Och franska medier är tydligt för Macron. De målar upp en bild av en ung, modern och charmig man, säger Frédéric Sawicki.
Han ser en risk med att Republiken På väg, som skapades förra våren och som varken tillhör den traditionella vänstern eller högern, får en för stor majoritet. Av dess 524 kandidater som ställer upp i parlamentsvalen har nästan hälften av dem aldrig tidigare kandiderat i ett val. Statsvetaren poängterar också att Macron enbart fick runt 23 procent i den första valomgången i presidentvalet.
– Det innebär att Macron är president och har makten i ett land där de flesta inte vill se honom som ledare. Vi kan räkna med stora protester de kommande åren. Det kan i sin tur öka riskerna för att extrema partier som Nationella fronten vinner nästa val, säger han.
Gapet mellan väljare och den politiska makten är för stort i Frankrike, menar Sawicki som istället välkomnar ökad makt för de folkvalda i parlamentet. Året 1958 utropades den femte republikens författning sedan den franska revolutionen 1789. Därmed försköts en stor del av makten från parlamentet till presidenten. Detta anses vara en viktig anledning till att många bojkottar parlamentsvalen.
– Det är också ovanligt många kandidater och många småpartier i år. Många väljare är förvirrade, säger Frédéric Sawicki.
Och det förväntade valdeltagandet talar sitt tydliga språk. Cirka 63 procent väntas rösta i parlamentsvalen. Det är tolv procent mindre än under presidentvalet i maj.
FAKTA: De franska parlamentsvalen
Valet till det franska parlamentet avgörs i två omgångar, idag respektive den 18 juni. Det är en följd av presidentvalen där Emmanuel Macron vann mot Marine Le Pen.
577 ledamöter ska väljas, i lika många valkretsar. Valkretsarna är fördelade mellan Frankrike, landets utomeuropeiska områden och franska medborgare bosatta utomlands.
Det är ovanligt många kandidater som ställer upp i år, 7882 enligt den franska tidningen Le Monde. Flera kandidater representerar mindre partier som den före detta strippan Cindy Lees Parti du Plaisir (ungefär ”Nöjespartiet”).
I dagens första valomgång deltar samtliga kandidater. En kandidat kan väljas i första omgången genom att få en absolut majoritet av rösterna. Om ingen lyckas få det går de kandidater som fått ett stöd motsvarande lägst 12,5 procent av de röstberättigade vidare till den andra omgången. Den som får flest röster i andra valomgången vinner.
