Julen 2011 ser ut att bli grön och mild för oss västsvenskar. Effekter av klimatkrisen? Efter två kalla snövintrar kan man kanske undra.

Klart är dock att den globala uppvärmningen fortsätter. Häromveckan kom amerikanska energidepartementet med chockbeskedet att växthusgasutsläppen ökat med 6 procent under ett enda år, 2009-2010. Forskare bedömer också att vi redan är på väg in i den 2-gradersvärld – 2 grader varmare i snitt än år 1900 – de länge varnat för.

På måndag inleder FN i Durban en ny session för att försöka få till stånd ett bindande klimatavtal, det man misslyckades med i Köpenhamn 2009 och i mexikanska Cancun i fjol. Men positionerna är lika låsta som tidigare och pessimismen kompakt.

Jokern i leken är USA, klimatvärstingen med sina 22 ton utsläpp per person och år (jämför Kinas 5 ton/person och Indiens 1,5). Två år efter Nobelpristagaren Al Gores väckelsemöten är klimatfrågan stendöd i den vacklande supermakten, så pressad av skuldsättning och skyhög arbetslöshet. Oljelobbyn vädrar morgonluft, klimatskeptikerna är i majoritet både bland kongresspolitiker och vanligt folk. Och i president Obamas tal finns inte en stavelse om den globala uppvärmningen.

Denna förnekelse av mänsklighetens kanske största hotbild gör USA isolerat i världen, skriver New Times krönikör Elisabeth Rosenthal; we are the only significant outliar.

Därför måste EU och låginkomstländerna rädda Durbanmötet och driva igenom ett förnyat Kyotoprotokoll fram till 2017 – i väntan på ett allomfattande avtal. Konceptet finns på agendan, och bör drivas hårt av Sveriges regering med vår nya miljöminister Lena Ek i spetsen.

Om klimatförhandlarna alltså fortfarande sitter i det gröna framtidstågets bakersta vagnar har marknaden börjat ta plats i loket. The green race accelererar, med framgångsrik forskning och växande klimatsmarta investeringar. Kina leder ligan med 54 miljarder dollar 2010, 39 procent mer än året innan; hälften av all vindkraft och alla solceller i världen tillverkas nu därborta (samtidigt som kineserna ju också dessvärre bygger stora volymer smutsig kolkraft). På andra plats kommer Tyskland med 41 miljarder, följt av USA och Italien.

Nationen Sverige då? Jovars. Men vi måste bli djärvare, snabbare, med mindre krångel och mer verkstad!

Därför är det så glädjande och betydelsefullt att Västsverige nu definitivt bestämt sig för att fortsätta gå i täten som den främsta gröna regionen i landet! Vid arrangemanget Global Forum på Svenska Mässan i måndags presenterades Fem gröna kluster, ett jordnära gemensamt program från politiken, akademierna och näringslivet om hur vi i Väst kan förena stor klimatnytta med hållbar tillväxt, exportvinster och nya jobb. De fem kraftsamlande klustren är spetsområden där vi har resurser att nå världsklass: transporter, stadsutveckling, hållbar kemi, maritima sektorn samt livsvetenskap med vård, omsorg och läkemedel.

Visst har vi brister. Men är vi är stolta över att Nordens största hamn varje dygn anlöps av 22 godstågpendlar. Över Europas mest avancerade avfallskraftvärmeverk och succén med fjärrvärme och bilbränslet biogas på råvaror från regionens hushåll, jord- och skogsbruk.

På Västfronten mycket grönt, alltså.