Frida Johansson Metso: Vem i hela världen bryr sig om Ali? Gästkrönika 15/9:
16 år flydde han misshandel och brott mot asylrätten, så långt Europa tillät, till oss. Vi bad honom vända om, skriver veckans gästkrönikör Frida Johansson Metso.
Relaterat
Det känns som om världen parafraserar Falkenbergrevyn när de sjöng om centerledaren Annie Lööf och parafraserade Smokie. Nu sjungs det: Ali, Ali, who the f-ck is Ali?
Och allt började i Grekland.
Operation Xenios Zeus. Dörrar slogs in och i ett finmaskigt nät av poliskontroller på Atens gator fångades omkring 17 000 misstänkta. I trånga rum, nekade vatten och rättshjälp, hölls de kvar. Åttio procent släpptes, vad annat kunde man vänta sig när signalementet var utomeuropeisk? Men som polisen hoppats visade sig några sakna uppehållstillstånd och ska nu utvisas.
Dovt hånfullt klingar operationens namn - guden Zeus kallades Xenios i sin roll som främlingars skyddshelgon.
Ali, 18 år, promenerade i Malmö när en polis viskade i hans öra att han varit på jakt efter honom. Man hade spanat på Ali. Hur polisen visste var han fanns vet ingen av dem som hållit honom gömd. Men i Malmö, likt Aten, uppmanas allmänheten att anmäla om de ser någon som ser ut att vara i Sverige illegalt.
Det är sant att Ali var här utan tillstånd. Det är också sant att han, om polisen väntat ett par dagar, hade varit här lagligt. 16 år gammal flydde han Afghanistan och hade nog fått skydd i Sverige. Men han kom till Italien där gränspolisen misshandlade honom och asylrätten nonchaleras. Så han flydde så långt Europa tillät, till oss. Vi bad honom vända om, för Dublinförordningen säger att din asylansökan ska prövas i första EU-land. Men det finns en preskriptionstid. Därför valde Ali att gå under jorden – hans rättigheter erkändes ju inte i Italien, så lika bra att vara gömd i Sverige i väntan på asylprövning. Ali var ett par dagar från rättssäkerheten när polisen tog honom. Prioriteringen förvånar, men kanske finns inga tyngre brottslingar i Malmö än 18-åriga flyktingar.
I Grekland väntar man asylsökande från Syrien, via Turkiet. Men man oroar sig inte för att några återvändande Dublinbarn, trots att många flyktingar når Grekland först. Europadomstolen förbjöd överföringar till deras krackelerade asylsystem förra året – av samma skäl lämnar flyktingar landet, ofta till Italien. Ali, 15 år, var en av dem. Precis som Ali 18 år kommer han från Afghanistan. Han kom via Grekland, behandlades illa, tog sig till Italien – misshandlades av polis och våldtogs på flyktingförläggningen. Han flydde, likt Ali 18 år, till Sverige och också han gömde sig och hoppades på skydd här. Båda har, hotade med utvisning, försökt ta sina liv.
Utvisningen av Ali, 15 år, har tillfälligt stoppats men Ali, 18 år, sattes med åtta bastanta poliser på ett plan till Italien – Italien, som likt Grekland möter flyktingar med rasism och struntar i asylrätten.
Europadomstolen granskar landet nu, likt man granskade Grekland – ett tecken på att våld mot flyktingar sprider sig, de fortsatta Dublinöverföringarna tecken på att få motkrafter finns. Finland, Tyskland och Danmark är goda undantag – de har stoppat överföringar till Italien.
Sverige fortsätter. Ibland sker utvisningar utan vår vetskap - så inte denna gång.
Pojkarna har varit på nyheterna i två veckor och de svenskar som mött dem är högröstat förtvivlade – men få andra bryr sig. Världen rycker på axlarna och skanderar: Ali, Ali, who the f-ck is Ali?














