Sedan några år tillbaka har utbyggnaden av svensk vindkraft accelererat men i de kommuner där utbyggnaden gått snabbast minskar stödet. Dessutom är det en vanlig föreställning att vindkraft är enbart bra, men de många miljarderna som investerats hade i många fall kunnat gå till bättre satsningar. Sverige kan uppnå EU:s krav på förnyelsebar energi även utan den pågående och dyra utbyggnaden av vindkraft.

Kärnkraftsmotståndare är oftare än andra för att bygga ut mer vindkraft, visar Per Hedberg i sitt kapitel i den nyutkomna SOM-undersökningen som mäter människors attityder. Men det går inte att ersätta kärnkraft med vindkraft utan att, som i Tyskland där kärnkraften ska avvecklas till 2022, också investera i kol- och gaskraft. Inte ens då blir det lätt att lösa elbehovet. De som i likhet med Miljöpartiet hyllar Tysklands avvecklingsbeslut håller samtidigt knäpptyst om att det i realiteten även innebär en ökad import av rysk gas. Miljöutsläppen förflyttas alltså österut.

Antalet vindkraftverk har ökat från 675 stycken år 2003 till 2047 år 2011. Framförallt är det i Västra Götaland och Skåne som det har byggts nytt med 342 respektive 196 kraftverk. Hedberg har undersökt de sexton kommuner i de båda regionerna där det finns fler än 30 vindkraftverk. Där har andelen som vill satsa mer på vindkraft sjunkit just här de senaste åren - 2008 låg stödet på 82 procent, men är nu nere på 57 procent. De som är positiva till vindkraftverk vill när allt kommer omkring inte ha en ständigt brummande, 150 meter hög snurra precis intill, verkar det som. "Bygg gärna, men absolut inte här, eller någonstans där just jag ska vara", sammanfattas en vanlig inställning.

Tidigare i år skrev Kungliga Vetenskapsakademins Energiutskott på SvD Brännpunkt (22/4) att mångmiljardsatsningen för fler vindkraftverk är överdimensionerad. De menar istället att pengarna borde ha lagts på andra insatser, till exempel inom transportsektorn, för att minska utsläppen. Som det ser ut idag kommer inte fler vindkraftverk att bidra till en bättre elförsörjning om man inte samtidigt bygger ut vattenkraften och elnäten.

Regeringens energikompromiss från 2009 öppnade för byggandet av nya kärnreaktorer. Stefan Löfven välkomnade beslutet, då som fackordförande för IF Metall. När han tog på sig ordförandemanteln för Socialdemokraterna gjorde han däremot en tvärvändning. Plötsligt var det inte tal om att bygga ut kärnkraften. Löfven må ha bytt fot i frågan för tillfället, men han hade rätt från början - svensk industri behöver pålitlig och billig el. 

Rent krasst innebär vindkraftsmiljarder att jobb kommer att försvinna när Sveriges nuvarande kärnkraftsreaktorer tjänat ut om ungefär 20 år. Det är en ohållbar utveckling. Mer ekonomiskt och långsiktigt vore att satsa på ny kärnkraft. 

GP 4/7 -12