Hemlöshet är i första hand ett bostadsproblem, inte ett missbruksproblem. Internationell erfarenhet visar att de allra flesta hemlösa klarar att bo på samma villkor som andra hyresgäster. Några behöver stöd, men långtifrån alla.

Detta har varit känt i åtskilliga år – medan Göteborg använt "boendetrappan". I trappan förväntas den hemlöse, genom gott uppförande, stegvis kvalificera sig från akutboende via andra sociala boendeformer till ett eget kontrakt. Motsatsen till boendetrappan kallas "Bostad först" och bygger på insikten att en egen bostad är såväl en rättighet som en förutsättning att hantera eventuella problem, som missbruk, arbetslöshet och skuldsättning.

Nu överger Göteborg boendetrappan – efter Stockholm och Helsingborg. I början på juni konstaterade Göteborgs stads arbetsgrupp "Rätt boende" i en rapport att "hemlöshet åtgärdas bäst med bostäder". Men det tar tid att etablera bostad först i det praktiska arbetet. Även om socialtjänsten hyr ut lägenheterna i andra hand krävs det att fastighetsägare ställer upp med fler bostäder åt hemlösa än vad de redan gör.

Så mycket bättre då att Göteborgs kyrkliga stadsmission kan visa på dokumenterat goda resultat av arbete med hemlösa enligt principen bostad först. Stadsmissionen driver sedan 2003, med kommunalt stöd, så kallat stöd- och tillsynsboende med 50 lägenheter i främst Biskopsgården. En utvärdering har gjorts av forskaren Christel Barkman vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon konstaterar att majoriteten av de boende är nöjda samt att kommunen sparat mycket pengar.

För hela perioden 2003 – augusti 2011 beräknas besparingen till nästan 59 miljoner kronor. Dels är egen lägenhet billigare än boende på institution. Dels är boendestöd billigare än mer avancerade vårdinsatser.

Man kan invända att Stadsmissionen valt boende med omsorg. Ingen har kommit direkt från gatan eller ett härbärge. Majoriteten hade varken missbruks- eller hälsoproblem. Flertalet var hemlösa efter en separation. Men besparingen är trots goda förutsättningar ändå ett faktum.

Men viktigare än pengar är att Christel Barkman visar att kontrollen kan minskas och prövotiden för förstahandskontrakt kortas.

Från början gällde hårda regler – drogfrihet, inga husdjur, ingen inneboende, inga skulder. Nu nöjer sig Stadsmissionen med: "betala hyran i tid, inte störa grannarna, hålla lägenheten i gott skick". Den som klarar villkoren under två år får ta över kontraktet.

Under prövotiden får den boende regelbundna besök av en boendeassistent som håller koll och hjälper till. Barkman hävdar att hjälpen kan inskränkas till det som den boende själv vill ha.

Det finns goda skäl för Göteborg att snabba upp skiftet från boendetrappa till bostad först.

GP 1/7 -12