Det vara bara hälften av de röstberättigade irländarna som gick till valurnorna i torsdags för att ta ställning till landets medverkan i europakten. Enligt rapporterna var det med dubbla känslor som rösterna lades. Många har i medierna uttryckt en känslomässig skepsis mot pakten, men valt att rösta med förnuftet. Resultat blev ett tydligt ja, med hela 60 procent.

Irland är det enda landet som folkomröstat om finanspakten som ska leda till stramare budgetdisciplin i euroländerna för att på så sätt stärka den krisande euron. Pakten är bindande för euroländerna, men inte för dem med annan valuta. Sverige fick igenom många ändringar till egen fördel innan pakten skrevs under, bland annat rätten till egen arbetsmarknadspolitik.

Visserligen är Irlands inställning inte avgörande för europakten då inget enskilt land på egen hand kan fälla den. Den kommer att börja gälla när 12 av de 17 euroländerna ratificerat avtalet. Men resultatet är av desto större psykologisk vikt. Tydliga signaler skickas till omvärlden, inte minst till grekerna. Där har förtroendet för Euron och det ekonomiska systemet urholkats i allt snabbare takt.

Grekerna litar inte på bankerna och när risken blivit uppenbar att insatta euron plötsligt kan bli värdelösa drachmer har många valt att tömma sina konton. Just rädslan för kollapsen kan påskynda den. Katastrofen blir lätt en självuppfyllande profetia. Därför är det glädjande att irländarna röstat med kyla och förnuft.

Den irländska ekonomin står inte på randen till haveri likt den grekiska. Men den har pekats ut, tillsammans med Spanien och Portugal, som stående på tur. Även om valdeltagandet var lågt visade irländarna stort prov på ansvarstagande i en synnerligen svår tid, då paniken lurar runt hörnet. När Grekland går till nyval den 17:e juni finns nu möjligheten att väljarna inspireras av irländarnas ja, när de ska välja sitt nya parlament.