Den politiska tragedin i Aten tvekar ännu inför sin katharsis. Vändpunkten då, enligt Aristoteles dramateori, skådespelets allt starkare känslor inför människornas övermod (hybris) förlöser en känsla av rening och förnyelse. Den grekiske filosofen Aristoteles (död 322 f. Kr.) skrev om de klassiska grekiska tragedierna, men hans dramateori duger även som politiskt analysverktyg.

I tragedierna är ödet obevekligt. Människorna sprattlar i dess trådar. Den grekiska skuldkrisen är lika obeveklig. Senast på torsdag måste Grekland ha en regering. Om inte blir det nyval i juni.

De pågående regeringsförhandlingarna har mycket små möjligheter att lyckas. De båda ”stora” partierna, konservativa Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok står fast vid avtalet om skuldsanering med EU och Internationella valutafonden (IMF). Men de har inte majoritet i parlamentet och omges till höger och vänster av partier som gick till val på att vägra ta ansvar.

De grekiska väljarna har hittills föredragit att blunda inför skuldkrisens obeveklighet. Enligt en opinionsundersökning i tidningen To Vima, citerad av tyska Der Spiegel, vill 78 procent av grekerna behålla euron. Men i parlamentsvalet i april röstade bara drygt 35 procent av väljarna på partier som är beredda att genomdriva de besparingar och reformer som då krävs.

Vänsteralliansen Syriza vägrar spara – som om räkningarna inte finns så länge fönsterkuverten inte öppnas. Högerpartiet Oavhängiga greker kräver att Tyskland betalar krigsskadestånd. För att ta två exempel på hur en tragedi byter dekor till svart fars.

Grekerna står inför två alternativ.

Yttre devalvering: Grekland lämnar euron och låter den egna valutan falla i ett svart hål av hyperinflation och skenande arbetslöshet. Löner och besparingar förlorar större delen av sitt värde medan priserna stannar kvar på euronivå. Det ligger nära till hands att jämföra med den tyska hyperinflationen på 1920-talet.

Inre devalvering: Grekland stannar i euron och sanerar ekonomin i samarbete med EU och IMF. Lettland har genomfört en liknande operation – från ett bättre utgångsläge dock. Enligt Dagens Industri sänktes lönerna för offentliganställda letter med 26 procent. De privatanställda kom något billigare undan. Ekonomin krympte med 24 procent. Nu stiger Lettlands kreditvärdighet.

Med största sannolikhet är det bättre för grekerna om Grekland stannar i euron, men tiden är på väg att rinna ut. Utan ett folkligt mandat för en handlingskraftig regering glider Grekland mot statsbankrutt och det svarta hålet.

Grekerna är förbittrade på de politiker och den politik de valt.

Det finns skäl, men förbittring hjälper bara om den når katharsis och förlöser en vilja att ta ansvar. Bara grekerna kan och måste ta ansvar för Grekland.

GP 15/5 -12