Om är det centrala ordet i finansminister Anders Borgs vårbudget. Om tecknen på återhämtning i ekonomin står sig över sommaren finns utrymme för reformer i höstens budgetproposition. I så fall kommer regeringen att fokusera på arbetslösheten, främst ungdomsarbetslösheten. De möjligheter som finns är olika blandningar av utbildning, sänkt arbetsgivaravgift och subventionerade anställningar. Borg signalerar också för mer pengar till infrastruktur och forskning. Löftet om sänkt skatt till pensionärer ligger fast. Men när det infrias är oklart.

Socialdemokraternas nya finanspolitiska talesperson Magdalena Andersson sa sig vara ”lite förvånad över en så tunn vårproposition.” Men till sakinnehållet var hennes kommentar närmast vattnig. Delvis har det en naturlig förklaring. Socialdemokraterna lägger sin motion på vårbudgeten om ett par veckor. Men med Europas skuldkris inpå knutarna handlar det också om brist på alternativ

Det blev tydligt under riksdagsdebatten när Magdalena Anderssons stand in Fredrik Olofsson tackade Anders Borg för att han inte slarvat med statsfinanserna!

Den stora skillnaden, så här långt, är att Socialdemokraterna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar för att i stället använda pengarna till riktade åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Om det är effektivare eller om en dylik reform skulle skapa den arbetslöshet den avser att bekämpa är förstås omöjligt att veta.

Internationell statistik visar att regeringen varit jämförelsevis framgångsrik med att hålla uppe tillväxt och sysselsättningen respektive hålla nere inflationen och arbetslösheten under åren av finans- och skuldkris.

Det är svårare att spå, särskilt om framtiden. Internationella valutafonden (IMF) antar att konjunkturen bottnar 2013. För Euro-området ser det mörkare ut än för världen som helhet. Detta påverkar naturligtvis Sverige. Anders Borg räknar med att BNP ökar med blygsamma 0,4 procent under 2012, i stället för som tidigare beräknat 1,3 procent. Arbetslösheten antas öka från 7,5 procent i år till 7,7 procent 2013. Därefter förväntas den falla brant.

Riskbilden är på nedåtsidan, säger Anders Borg och föredrar att avvakta till höstens budget innan han binder sig för stora investeringar i infrastruktur, utbildning och välfärd.

De arbetslösa kan inte vänta. Vi vill se förslag nu, insatser nu, replikerar Fredrik Olofsson.

Det handlar om sex månader hit eller dit. Det är inte sex betydelselösa månader. Men de skall vägas mot de risker som det innebär att inte invänta utvecklingen i de stora skuldländerna Spanien och Italien. Tar skuldkrisen ny fart kan pengarna i höstens budget behövas för krispolitik till försvar för vård, skola och omsorg.

Går det som Borg hoppas bör det i stället vara dags för rejäla satsningar. Arbetslinjen är inte förenlig med nästan åtta procents arbetslöshet.

GP 17/4 -12