Nästan hälften av de brottmål som överprövades i Svea Hovrätt blev ändrade. Det visar hovrättens egna granskning av ändringsfrekvensen under ett halvår 2010.

– Att så många ändras är problematiskt, säger Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt i Metro och tillade att undersökningen kan få debatten om nämndemannasystemet att får ny fart.

Och visst kan motståndarna till lekmannadomare se ändringsfrekvensen som ett bevis för sin tes. Men det är inte en självklar slutsats.

Sedan reformen "en modernare rättegång" förändrade systemet 2008, baseras hovrättens prövning i huvudsak på filmupptagning från tingsrätten. Det systemet är inte oproblematiskt.

– Att titta på bandade tingsrättsförhandlingar kan jämföras med att se en dålig film, det kan ibland bli svårt att koncentrera sig, sade justitierådet Martin Borgeke i en intervju förra året, i Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå.

Med andra ord är det inte givet vilken instans som dömer fel. Men självklart förtjänar ändringsfrekvensen djupare granskning. Det bör ske i samband med den kommande utvärderingen av moderniseringsreformen. Tonvikten för det reformarbetet låg ju på tingsrätten, att rätt skulle bli rätt redan i första instans. Då skall ju få domar behöva justeras.

GP 3/2 -12