Niklas Nordström: Släpp tanken på en frälsare
Socialdemokratins utmaning ligger mycket djupare än att bara hitta en ny ledare, skriver Niklas Nordström i veckans S-krönika.
Relaterat
Efter några dagars rapportering om Socialdemokraterna ställer jag mig frågan – finns det skäl att bli orolig eller förhoppningsfull? Jag tycker de som finns i ledande ställning inom VU och distrikten visat klokskap och sans i en orolig tid inför och efter att Håkan Juholt avgick. Det finns ännu tid att vinna förtroendet åter hos väljarna.
Det är lätt att det blir de interna hänsynen och den kortsiktiga taktiken som tar över. Men det finns skäl att påminna om att det i slutändan inte spelar så stor roll om man skulle hitta en kandidat som alla internt inom Socialdemokraterna kan enas kring, om man inte samtidigt tar hänsyn till väljarna.
Socialdemokraternas utmaning ligger så mycket djupare än att hitta en ny ledare. Nostalgin kring 70-talet måste släppas. Tiden är över när facket och Partiet bestämde över människor. Mammorna är inte längre hemmafruar och staten kan inte reglera allt. En djupare samhällsanalys krävs för att förstå vår samtid och tolka de värderingar som styr vårt tänkande. Hur kan dagens socialdemokrati fungera i ett samhälle där kunskap och humankapital spelar allt större roll? Där kollektivet spelar mindre roll och individen större? Hur ser en ekonomisk politik ut som skapar jobb och tillväxt i en värld där fler och fler företag agerar på en global marknad?
Mycket av de invanda tankemönstren inom Socialdemokraterna måste utmanas och det kommer vara svårt och göra ont. Men likafullt helt nödvändigt om det ska gå att återvinna förtroendet hos väljarna. För den som förträngt läget rekommenderar jag senaste SCB, november 2011. Där är det nu under 20 procent som skulle rösta S, både i Göteborg och Stockholm. Stort tapp över hela landet i medelklassen som utgör den breda basen av väljare.
Socialdemokraternas nuvarande ledarskap centralt och i distrikten måste fortsätta den inslagna ansvarsfulla vägen och släppa tanken på en frälsare som partiordförande som alla kan älska. Den personen finns inte. Det är bara att ta en ärlig diskussion och leta i kretsen av de som idag ingår i VU med omnejd. Låt det vara tråkigt och förutsägbart, men det kommer fungera om man utser en rutinerad person. Den personen måste känna stödet och mandatet för att göra de nödvändiga förändringarna för att åter kunna bli en röst stadigt förankrad i den verklighet människor lever i idag och med ett budskap som bär inför valet 2014. Kan vi hoppas att det är klart till på fredag?




















Gör ditt val och köp här


Kommentera krönikan:
Senaste kommentarerna:
Skrivet 27 jan 2012 10:49 Kent Forsén (Ej registrerad)
Dagdrivare (Ej registrerad) skrev:
Socialdemokraterna drömmer tillbaka på sin storhetstid under 1970-80-talen, då partiet var helt dominerande, i regeringsställning men lika mycket i opposition. Visserligen började det gå på tvären för Sverige som välfärds- och kunskapsnation, vilket blommade ut under det följande decenniet med en totalkrasch runt 1990 av den svenska modellen och 3:e vägens ekonomi. Vad förväntar man sig mer än att MP och V stjäl lite väljare och att man är ett parti i nivå med andra socialdemokratiska partier?
Till "Dagdrivare" !
Troligen en klok bedömning, väl förankrad i verkligheten !
Skrivet 27 jan 2012 10:36 Dagdrivare (Ej registrerad)
Socialdemokraterna drömmer tillbaka på sin storhetstid under 1970-80-talen, då partiet var helt dominerande, i regeringsställning men lika mycket i opposition. Visserligen började det gå på tvären för Sverige som välfärds- och kunskapsnation, vilket blommade ut under det följande decenniet med en totalkrasch runt 1990 av den svenska modellen och 3:e vägens ekonomi. Vad förväntar man sig mer än att MP och V stjäl lite väljare och att man är ett parti i nivå med andra socialdemokratiska partier?
Skrivet 26 jan 2012 12:47 Kent Forsén (Ej registrerad)
Socialdemokraterna har haft sin storhetstid ! Det får dom ta till sig antingen dom vill eller inte.
Under decennier var (S)-regeringens starkaste kort den borgerliga osämjan. För en tid sedan var alliansregeringens starkaste kort Mona Sahlin, därefter Håkan Juholt. Nu är det istället en LO-pamp.
Jo, jo, det talas om "förnyelse" - vilket skämt !
Kent Forsén