När jag gick på Frölundagymnasiet kunde det hända att morgonsömniga spanskalektioner tidiga måndagar fick klara sig utan mig. Så var inte fallet med svenska, engelska eller ryska. Betygen i respektive ämne påverkades dock inte nämnvärt, måste jag erkänna. En ursäkt är att detta var på tiden före betygsinflationen.

Jag är varken förste eller siste skoltrötte gymnasist som hoppat över någon lektion. Hanteringen av skolk i Göteborgs skolor däremot, handlar om något helt annat. Trots att tonen från skolinspektionen höjts och skolket hamnar i terminsbetygen från hösten i år kan de flesta av stadsdelsnämnderna inte redovisa korrekt statistik.

Av olika skäl, framförallt för elevernas väl är bristerna i Göteborg allvarliga.

Oavsett inställning till skolkets införande i betygen är hög frånvaro ett bekymmer. I första hand för elever och föräldrar men på sikt också för skolan och samhället. Precis som med mobbning, våld och skadegörelse säger eleven något med sitt skolk. Om omgivningen och vuxensamhället är vaket kan man gripa in i ett tidigt skede och faktiskt påverka. Framförallt måste kontakt med föräldrarna tas direkt. Ett snabbt skolk-sms, mail eller gammalt hederligt mobilsamtal spelar mindre roll. Det viktiga är att skolan inte blundar. Utifrån kontakten med föräldrarna och deras reaktion kan bedömning göras om eleven har behov av stöd i sin hemmiljö och huruvida andra, sociala instanser ska ta vid. Då har skolan fullgjort sin plikt. Statistiken är viktig för att kunna styra resurser rätt.

Utbildningsminister Jan Björklunds (FP) skola är tydligare, kräver mer av eleverna och skärper allvaret i skolan. Det är i sin helhet nödvändiga förändringar för att återupprätta svensk skola och dess anseende. Skolan är lärande för livet ur flera aspekter. Det handlar elevernas utbildning, respekt för institutionen och förmodligen karaktärsbyggande för en del. I det ljuset är skolk i betygen naturligt. Det signalerar till elever, lärare och föräldrar att skolan prioriteras. Helt i linje med den skola som Björklund vill forma. Men om den senaste skolreformen, satsningen på elevhälsa och uppmuntran av lärare faller väl ut kan skolk i betygen visa sig vara onödigt.

Ungdomar som skolkar i sådan omfattning att det skadar skolgången har förmodligen inte så mycket till övers för betyg ändå. Underlaget behövs för att stävja och förebygga. Det viktiga är inte om informationen hamnar i betygen, utan vilka åtgärder man vidtar utifrån den.