I Göteborg är kollektivtrafiken farligare än i Stockholm. Det har vi väl vetat ganska länge. Föga förvånande är huvudorsaken till detta spårvagnarna. Det går tyvärr inte att bygga bort faror med unga människor som riskerar livet i ogenomtänkta handlingar. Men att spårvagnarna i Göteborg är starkt bidragande till rena kaoset på vissa platser är lika otvivelaktigt. I kaos kan olyckor lätt hända.

Det är lika onödigt varje gång när någon på grund av en bråkdels sekunds oaktsamhet skadas eller dödas i den trafikanarki som stundtals råder i Göteborg. Även om olyckorna oftast sker där det är mindre belamrat för att man släpper garden lite just därför. Sambandet finns där ändå.

Det är inte bara säkerhetsaspekter som gjort den göteborgska kollektivtrafiken till en ständigt hett debatterad fråga. Kollektivtrafikens själva uppdrag, att ta resenärer från en punkt till en annan inom en rimlig tid är en inte så oviktig fråga heller. Och där finns en del att säga om färdmedlen i staden.

Det är ofrånkomligt att spårvagnarnas vara eller icke vara diskuteras. Göteborg är en växande stad med fortsatta ambitioner på expansion. I samma tillväxttakt har också kollektivtrafiken närmast exploderat i staden. Flera knutpunkter, inte minst Drottningtorget och Brunnsparken har sedan länge slagit i kapacitetstaket. Flaskhalsarna runt om i citykärnan bromsar upp trafiken och gör vagnarna helt meningslösa, som effektivt färdmedel under rusningstid, i de mest centrala delarna.

Visst kan det vara att föredra en utsikt över ett regngrått Göteborg framför mörka tunnlar. Men ännu hellre en långsiktig lösning som inbegriper biltrafik, fotgängare, kollektivtrafik, stadens skönhet och människornas säkerhet. Det bör inte vara en omöjlighet. Det som krävs är ett långsiktigt tänkande, kanske uppåt 50 år framåt. Sen måste ärendet med kollektivtrafiken läggas åt handlingarna.

Regionens åtgärdsprogram från 2008, K2020, tänker framåt, vill minska biltrafiken och öka det kollektiva åkandet. Det är ett nödvändigt helhetsgrepp. Inte minst lösningen med Västlänken är bra. Den förbinder regiontrafiken med lokaltrafiken på ett smidigt sätt. Det är ett första viktigt steg mot en effektiv och förhoppningsvis nykter lösning i stället för de utopier och dystopier som omgärdat frågan. Det som fattas är att spårvagnstrafiken tunnas ut i citykärnan alternativt tas bort. En ringlinje med ett fåtal stopp skulle göra trafiken effektivare och förmodligen minska olyckorna. Egentligen: så lite spårvagnar som möjligt.