Folkpartiledaren Jan Björklund vill ha lägre ingångslöner för ungdomar. Det vill även nyvalda centerledaren Annie Lööf. Men hur? Varken Björklund eller Lööf vill ha någon statlig lönepolitik. Båda anser att lönebildningen bör förbli i parternas händer. Det är bra. Båda vill i stället driva på som opinionsbildare. Det är också bra. Men samtidigt behövs mer än opinionsbildning för att ungdomar skall få jobb.Ett sätt att sänka lönen för lågutbildade ungdomar, utan att staten lägger sig i lönebildningen, vore att vidga möjligheter till lärlingsanställningar. I budgeten för 2011 fanns ett förslag om lärlingsprovanställning i upp till 18 månader för ungdomar yngre än 23 år. Det förslaget borde genomföras snabbt i stället för att, som nu, skickas vidare till en utredning.

Rimligen finns ett samband mellan hög ungdomsarbetslöshet och höga ingångslöner för ungdomar. Kan en arbetsgivare för samma lön välja mellan en välutbildad och erfaren 30-åring och en outbildad och oerfaren 20-åring torde jobbet gå till 30-åringen.

Jämförelser mellan olika länder tycks styrka ett sådant samband. Danmark har lägre ingångslöner och osäkrare arbetsvillkor för ungdomar än Sverige – och lägre ungdomsarbetslöshet. Men jämförelser mellan olika länder är vanskliga. Det är mer än ingångslöner och trygghetsregler som skiljer dansk arbetsmarknad från svensk. Utbildningssystem, företagsstruktur och traditioner skiljer också åt.

Samtidigt är lön bara en faktor. Behöver arbetsgivaren anställa en välutbildad person är det inte säkert att den outbildade 20-åringen skulle få jobbet även om lönen är lägre – kanske till och med mycket lägre. Men ju lägre kraven på utbildning är desto större roll torde lönen spela.

– I ett internationellt perspektiv ligger svenska ingångslöner högre i relation till medianlönen. Och rensar man för alla möjliga förklaringsvariabler till att den svenska ungdomsarbetslösheten ligger högre är det lönen som blir kvar, säger professor Anders Forslund vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) till TT.

Facket är splittrat. Metall godkänner ungdomsavtal med 75 procent av lönen under ett år. Hotell- och restaurang säger nej med motiveringen att låg lön det inte ger fler ungdomar jobb, men bidrar till lönedumpning för både unga och äldre.

Om ungdomar får jobb avgörs av många faktorer. Lägre lön borde åtminstone öka deras chanser och arbetslöshet är ännu sämre ”betalt”. Risken för lönedumpning finns. Men om lägre ungdomslöner utformas som lärlingsanställningar kan risken minimeras. Lärlingslöner finns redan i flera LO-yrken, exempelvis på byggen. Inte har lärlingarna dumpat byggnadsarbetarnas löner.

Lärlingsplatser med låga löner i fler branscher vore framförallt bra för ungdomar som saknar fullständig gymnasiekompetens och inte vill komplettera på komvux. Det skulle öppna en ny väg in på arbetsmarknaden. Men då måste lönen vara påtagligt lägre. I Danmark är lärlingslönen hälften av den ordinarie lönen.

$1