Quenelle de poisson klingar bättre än fêskbullar, men är ungefär samma sak. Och kan få ungefär samma smak, oavsett om gäddan eller laxen är svensk eller fransk. Men det är lätt att glömma bort när det är dags för den klassiska svenska självspäkningen.

Inte kan väl vi, är en tanke som lätt kommer krypande när den rosige Eskil Erlandsson far runt och talar sig varm för Matlandet Sverige.

Och om man jämförde ett svenskt värdshus av sen 1900-talsmodell med ett franskt dito, blev det heller ingen match. Den sega wienerschnitzeln kunde liksom inte mäta sig med det som serverades lite längre söderut.

Sakta men säkert har dock en revolution dragit fram i "landet brunsås". När stjärnkocken Tommy Myllymäki brassade sjömat på bryggan i Fiskebäckskil i tv-programmet Sverigesresan förra veckan, fick vi ännu en påminnelse om detta.

Då återstår väl bara att få omvärlden att inse det svenska kökets storhet?

Mycket riktigt ämnar regeringen nu hårdlansera svensk mat utomlands, i hopp om att fördubbla exporten till 2020. I marknadsföringspaketet ingår provsmakningskvällar på svenska ambassader, matmässor och Lidköpingsbaserade Swedish Menus webbplats. Via den senare kan hungriga nätsurfare både få information och beställa diverse delikatesser, som "lunchsill" från Klädesholmen.

Att sill hör till förvånar väl ingen. Inte heller att matlandsentusiasterna hittar nya sätt att sälja in sillen. Att man blir frisk av fisk visste man redan på mormors tid. Men nu finns vetenskap att underbygga tesen på. I en enda liten sillbit finns mängder av hälsobringande omega-3.

Men när inte silla går till och torsken är utfiskad då? Då kan sjömatssatsningen heta odling.

– Vi är redan erkänt duktiga på avel och djurproduktion, men svenskt vattenbruk kan också bli bäst i världen sade landsbygdsminister Erlandsson under ett seminarium i Fiskebäckskil i förra veckan.

Det kan dessutom bli till glädje för mer än gommen. Fiskodling kan bedrivas både i syfte att producera goda råvaror och för att sätta ut yngel för att stärka bestånd i havet. Odling av delikata musslor och ostron kan i sin tur ha positiv inverkan på övergödda vatten.

Nordens mat kan konkurrera med solens mat. Dillpesto med västerbottenost står sig väl mot klassikern gjord på basilika och parmesan. Och i takt med att konsumenternas intresse för närproducerat ökar, får vi fler skäl till matpatriotism. Visst har vi, sett i ett mängdperspektiv, en bit kvar till att klassas som världens bästa matland. Men landsbygdsministerns vision ligger rätt i tiden.