Det råder spänt läge på börserna. Redan på fredag kommer stats- och regeringscheferna i euroländerna att träffas på ett extrainsatt möte för att diskutera åtgärder mot skuldkrisen i eurozonen.

Glädjande nog tycks dock ett nytt stödpaket till Grekland i stort sett vara klart. Det ärsannolikt ett första steg mot en mer omfattande skuldsanering.

I västvärlden råder ett delat ekonomiskt klimat. I Europa går ekonomierna i norr fortsatt bra. Sverige är ett av de mest påtagliga exemplen, med god tillväxt och ordning i statsfinanserna.

I Sydeuropa är det betydligt mer problematiskt. Vid sidan av Grekland hackar ekonomin i Spanien och Portugal.

Under måndagen och tisdagen riktades också blickarna mot Italien, euroområdets tredje största ekonomi, efter osäkerhet om det framlagda åtstramingspaketet skulle antas eller inte.

Samtidigt framstår låsningarna som stora i de pågående budgetförhandlingarna i USA mellan demokrater och republikaner.

Att USA:s ekonomi inte tagit ordentlig fart är ett stort problem för övriga västvärlden. Underskotten är mycket stora.

Den amerikanska statsskulden är uppe i 100 procent av BNP, vilket kan jämföras med den grekiska statsskulden på 160 procent och den svenska som nu ligger under 30 procent.

Vidare är underskottet i den amerikanska ekonomin ungefär tio procent av BNP, vilket kan jämföras med EMU-kravet på tre procent.

Inte nog med detta. USA är också drabbat av fallande bostadspriser sedan tre–fyra år, vilket inte bara håller tillbaka den privata konsumtionen utan också skapar inlåsningseffekter på bostads- och arbetsmarknaden.

Sammantaget är situationen, när alla hoppats på en mer bestående konjunkturuppgång, mycket osäker. Vad som krävs är handling.

Att euroländerna kan komma överens och att den amerikanska kongressen kan enas om mer än en urvattnad kompromiss.

Här hemma har finansminister Anders Borg (M) all anledning att uppmärksamt följa utvecklingen; Sverige måste ha beredskap för konjunkturstimulans till hösten.

GP 13/7 -11