Om den grekiske filosofen Diogenes påstods att han levde i en tunna. Så primitivt torde inte dagens filosofer kunna klara sig. Svenskt näringsliv tycks under alla förhållanden anse att denna, förmodligen starkt begränsade, yrkesgrupp lever en på samhället parasiterande tillvaro. Studiemedlen bör sänkas för personer som ger sig in och läser onyttigheter som humaniora och konst. Däremot bör de höjas för dem som satsar på utbildningar som ger "hög ekonomisk avkastning", som till exempel ingenjörsutbildningar.

Ett förslag värdigt ingenjör Planertz i Birger Sjöbergs klassiska Kvartetten som sprängdes, ett verk som författaren till Svenskt näringslivs rapport nog aldrig hört talas om. Om denne Planertz skrev Svensk uppslagsbok en gång: till yrket ingenjör, grundlig, utan humor, metodisk i uppträdande, i sitt tal påverkad av kanslispråket; P har gett namn åt ett uttryckssätt, som är anspråksfullt i formen och blygsamt till innehållet.

Detta skulle väl också vänligt uttryckt vara en god definition på Svenskt näringslivs rapport, med dess ensidiga nyttoinriktning och oförståelse inför värdet av bildning och allmänbildning. Något måste ha gått snett i organisationen – semestertider? – när ett så illa underbyggt alster inte stoppats och gömts undan i någon byrålåda.

Svenskt näringsliv brukar understryka vikten av individens egna beslut och att inte politikerna skall ge sig in och styra i onödan. Men här är plötsligt politikerna betrodda att i detalj peka ut den ekonomiska "avkastningen" på olika utbildningar och utforma styrsystem efter detta.

När det gäller tillväxtfaktorer för städer och regioner är de flesta ense om att tillgång på ett rikt och varierat kulturliv är viktig. Förutsättningen för ett sådant utbud är emellertid att det faktiskt finns kvalificerad utbildning och forskning på kulturområdet.

Det är klart att det finns områden där det sker en viss överutbildning. Alla som till exempel genomgår konstnärlig utbildning kommer inte att kunna leva på sin konst. Andra humanistiska utbildningar kan ibland leda till en smal yrkessektor. Då får kanske studie- och yrkesvägledning förbättras så att alla vet vad man ger sig in på. Men att ekonomiskt bestraffa den som vill studera efter håg och fallenhet är helt fel.

Generellt är det inte så att humanistiska ämnen lider av för många studerande. Tvärtom. Och humanistiska utblickar kan vara värdefulla i de flesta yrkessektorer. Det svenska näringslivet vinner på om vi har fler företagsledare som läst annat än den senaste amerikanska managementlitteraturen.