Om Tyskland kan avveckla kärnkraften kan även Sverige, skrev Miljöpartiets båda språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin samt partiets energipolitiska talesperson Lise Nordin på DN Debatt den första juni. Och naturligtvis kan Sverige det. Särskilt om man som artikelförfattarna varken tar hänsyn till priset eller skillnaderna mellan Tyskland och Sverige.

Tyskland har beslutat snabbavveckla kärnkraften till 2022. Då skall 30 procent av elproduktionen komma från vindkraft. Varifrån de resterande 70 procenten skall komma går trion Romson, Fridolin och Nordin inte närmare in på. Det är begripligt. Tyskland har jämfört med Sverige mycket lite vattenkraft. Som ett komplement till vindkraft har tyskarna satsat stort på fotovoltaik (sol till el), men kostnaderna är avskräckande. 521 öre per kilowattimme el (före skatt) mot 44 öre för kärnkraftsel, enligt svenska beräkningar.

När kärnkraftsdebatten inleddes i Tyskland efter katastrofen i Japan diskuterades först en avveckling till 2030. Alltså dubbelt så lång avvecklingstid som den tyska regeringen nu har beslutat om. Tidskriften Der Spiegel gjorde då en beräkning av vad en avveckling av kärnkraften till 2030 skulle innebära. Tidningen kom fram till att el från sol, vind och vatten skulle behöva öka från 18 till 65,5 procent av elproduktionen. Resterande 34,4 procent skulle komma från kol, gas och olja.

Alternativ 2030 förutsatte en enorm utbyggnad av gigantiska vindkraftparker till havs. Kostnaderna för dessa jämfördes med kostnaderna för Tysklands återförening.

Det tar tid att bygga vindkraftparker. Det tar tid att bygga ut elnätet. Att den nödvändiga utbyggnaden skulle vara klar till 2030 trodde få. Till 2020 torde den vara både praktiskt och teoretiskt omöjligt. Alternativ 2020 innebär alltså att betydligt mer kol, gas och olja behövs för att ersätta avstängda kärnkraftverk. Och det tar inte slut med tiden.

Tyskland såväl som Sverige behöver baskraft – alltså el i tillräckliga mängder oberoende av om det blåser. Fosilberoendet och importberoendet av bland annat fransk kärnkraft torde bli bestående under överskådlig tid.

När Tyskland stänger av kärnkraften kommer det att gå ut över såväl elpriserna, även i Sverige, som klimatet. Tyskland kan minska klimateffekten genom att elda med rysk gas i stället för med tyska brunkol. Det blir dyrt, men är möjligt. Sverige har inte den möjligheten. Skall vi stänga av kärnkraftverken och klara klimatmålen måste vi ersätta kärnkraftselen med el från andra utsläppsfria kraftverk. Vindkraften kan byggas ut kraftigt, men för ny baskraft är det svårt att se något alternativ till att bygga ut de fredade norrländska älvarna. Vill vi det?

Men spara då? Visst, ju högre elpris desto större sparsamhet. Den lösningen gillar Miljöpartiet. Men även ett sparsamt land behöver baskraft.

GP 7/6 -11