Om elva år skall Tyskland stänga ned sitt sista kärnkraftverk. Det meddelade i går landets miljöminister Norbert Röttgen. Överenskommelsen som fattats gemensamt av regeringspartierna kristdemokratiska CDU, bayerska CSU och Fridemokraterna är en följd av bland annat händelserna i Japanska Fukushima häromsistens.

Att Tyskland nu beslutat sig för att välja bort kärnkraften glädjer mången miljöpartist, inte minst före detta språkröret Maria Wetterstrand, som hyllar Tyskland på microbloggen twitter och manar Sverige att gå samma väg. Enligt Wetterstrand är de som ser kärnkraften som en nödvändighet i dagsläget ”teknikfientliga”.

Det stämmer inte. Det finns idag knappast någon som är emot förnybara energikällor eller renare och mer modern elproduktion. Vilka energikällor vi väljer att satsa på måste dock vägas mot flera intressen. Som klimathotet, vilket av många experter bedöms vara allvarligare än vi tidigare trott. Ur den aspekten är Tysklands val mycket problematiskt. Det finns i dag i princip inga möjligheter att inom de närmaste elva åren ersätta all tysk kärnkraft med sol, vind eller vatten. Trots miljardsatsningar och långvariga subventioner är solenergin i Tyskland fortfarande dyr och ineffektiv. Den utbyggnad av vindkraftverk till havs som det ibland talas om, är enormt kostsam och kommer definitivt ta längre tid än elva år att etablera.

Till syvende och sist är det kol och gas som kommer att ersätta den kärnkraft som regeringen Merkel nu ogenomtänkt förkastar.

Ett kärnkraftsstopp i Tyskland förväntas orsaka höjda elpriser i stora delar av Europa, vilket slår hårt mot såväl industrin som mot vanliga människors ekonomi. I en intervju i GP igår varnade Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet, för att det redan höga elpriset kan fördubblas. Karlsson sade också om det tyska beskedet att:

– Det är ett enormt bakslag för klimatet. Varje terrawattimme som produceras av kärnkraftverken och måste ersättas med fossila bränslen innebär utsläpp av en miljon ton koldioxid, säger han.

En miljon ton koldioxid alltså. Alternativet är att Tyskland ökar sin import av fransk och tjeckisk kärnkraft. Det kan ju inte vara tanken?

Vi kan inte bortse från att det, framförallt i det relativt kalla och industritäta norra Europa, alltid kommer att finnas ett stort behov av rimligt prissatt el. Därför bör man inte förkasta kärnkraften så länge det inte finns alternativ som visat sig fungera lika driftssäkert och storskaligt. Inte heller bör vi glömma att ingen energiproduktion, inte kol, inte gas, eller ens vatten- eller vindkraft, är problem- och riskfri.

Det förhastade tyska beslutet, är uppenbart dikterat av kortsiktiga inrikespolitiska hänsyn. men är det något som måste utmärka både energi och klimatpolitik, så är det långsiktighet.

$1