Emma Wange: När kommuner tänker stort
Förvånansvärt ofta är planerna för att bygga stora projekt illa förankrade i verkligheten, skriver GP:s Emma Wange i sin krönika.
Relaterat
När väljarna hör sina kommunalpolitiker använda uttrycket "sätta kommunen på kartan" finns det goda skäl att bli misstänksam. Bakom uttrycket finns ofta storslagna om än illa förankrade planer på att bygga en stor arena, ett äventyrsbad eller ett kulturhus i en skala, som inte motsvarar kommunens behov.
I stället handlar det att bygga tillräckligt stort eller högt för att kommunen och i viss mån dess politiker ska uppmärksammas i när och i fjärran.
Visst, då och då omsätts ändå de storslagna planerna i verkligheten. Men då handlar det nästan alltid om de kommuner som ligger före i utvecklingskurvan. De kommuner, som byggde ett äventyrsbad för 25 år fyllde bassängerna och de kommuner som var bland de första som byggde storslagna kulturhus kan fortfarande dra publik utanför stadens gränser.
Men vem hoppar i dag högt av glädje, när de hör om planer att bygga ytterligare ett äventyrsbad, ett kulturhus som ska dra till sig publik från hela regionen eller en arena med begränsat användningsområde, som riskerar att kosta mer än det smaka att bygga och underhålla. Ändå presenteras liknande projekt då och då av en skara överentusiastiska politiker. I Uddevalla har det exempelvis både funnits planer på att bygga ett äventyrsbad och ett överdimensionerat kulturhus/konferenscenter det senaste året.
Förvånansvärt ofta är planerna för att bygga dessa projekt illa förankrade i verkligheten. De bygger snarare på en vision, som odlats fram av pådrivande politiker och de olika intresse- eller lobbygrupper som uppvaktar dem, än på ett väl genomarbetat underlag från kommunens tjänstemän. I små kommuner beror detta i sin tur på att kompetensen bland tjänstemännen saknas. Men intresset, oavsett kommunens storlek, att ta fram ett gediget underlag är många gånger svalt. Det tenderar att straffa sig i form av fördyrade projekt. Först i efterhand brukar plånboken öppnas för att köpa in behövliga konsulttjänster – då för att ta reda på vad som gick fel från början.
Frågar man väljarna, som får betala notan, är det inte alltid som det stora byggprojektet som prioriteras. De är inte så att de tackar nej till ett nytt badhus, ett kulturhus eller en ny sportarena. Men de flesta prioriterar snarare en väl fungerande vård, skola eller omsorg framför stora skrytbyggen.
För det är trots allt det som politikerna i första hand borde ägna sin tid och kraft åt. En väl fungerande skola kan fungera lika bra om inte bättre för att sätta en kommun på kartan. Essunga kommun har exempelvis fått betydligt mer positiv uppmärksamhet för sin skola än vad Vänersborgs kommun har fått för sitt arenaprojekt. Från att ha en skola med ett av landets sämsta kunskapsresultat var Essunga förra året en av fyra kommuner i landet där samtliga elever var behöriga till gymnasiet. Arena Vänersborg, som invigdes i september 2009, blev inte bara mer än dubbelt så dyrt att bygga än vad de ursprungliga kalkylerna angav. Några månader efter invigningen rasade taket in. De efterföljande utredningarna av vad som egentligen gått fel har blivit dyrare än beräknat. Det är inte alltid som projektet som skulle sätta kommunen på kartan gör just detta – åtminstone inte i någon positiv bemärkelse. Det är en insikt som exempelvis vänersborgarna dyrt fått betala för.



















