Det kommer att ta lång tid innan de totala konsekvenserna av kärnkraftsolyckorna i Japan efter den våldsamma jordbävningen och tsunamivågen kan överblickas. Hittills förefaller dock följdverkningarna i form av utsläpp vara mindre dramatiska än vad de bilder på söndersprängda yttre reaktorbyggnader som förmedlats kunnat ge intryck av. Trots två partiella härdsmältor står vi inte inför något nytt Tjernobyl. Det förefaller ännu inte ha skett några större utsläpp av radioaktiva ämnen. Någon påverkan på omvärlden i form av nedfall tycks det därmed inte heller bli i dagsläget. Desto större är konsekvenserna i form av kollapsad elförsörjning och en väldig kapitalförstöring.

Händelseutvecklingen är samtidigt en erinran om att kärnkraft inte är någon harmlös och okomplicerad källa för elproduktion. Den är en ytterst potent kraftkälla som kräver omfattande säkerhetsarbete och säkerhetsrutiner. Hur säkerhetsarbetet slutligen fungerat i Japan lär kommande utvärderingar få visa. Men att kärnkraftverk placeras i starkt jordbävningskänsliga områden, som dessvärre skett i Japan, innebär givetvis en potentiell risk, också för omvärlden.

Att händelserna i Japan, åtminstone på kort sikt, får effekter för energipolitiken i andra länder är ofånkomligt. I går meddelades från Schweiz att planerna på nya reaktorer skjuts upp. I Tyskland förefaller den tidigare fattade uppgörelsen om förlängda driftstillstånd vara åtminstone lätt i gungning.

Självfallet kommer också traditionella kärnkraftmotståndare att fatta mod igen efter händelserna i Japan. Faktum är ju annars att kärnkraften internationellt varit på uppgång under senare år, inte minst som en följd av insikten om vikten av att minska de klimatpåverkande utsläppen.

Hur står sig då alliansregeringens energiuppgörelse i skenet av de senaste dagarnas händelser? Svaret är att den står sig förhållandevis väl. Först och främst vilar svenska kärnkraftverk i bokstavlig bemärkelse på säker grund. Sverige är inte något land som drabbas av svåra jordbävningar. Risken för motsvarande typ av olyckor som i Japan finns inte.

Samtidigt är energiuppgörelsen balanserad. Den öppnar möjligheten för att ersätta gamla kärnkraftverk med nya, och ännu säkrare reaktorer. Men den innebär inte någon massiv och oreflekterad kärnkraftutbyggnad. Den innebär också en kraftigt utökad satsning på alternativ energi. Det handlar minst av allt om någon massiv och oreflekterad kärnkraftutbyggnad.

Kärnkraften svarar i dag för närmare hälften av den svenska elförsörjningen och det är svårt att tänka sig en framtid där den inte fortsatt utgör en del av en svensk energimix. För detta talar både elförsörjnings- och klimatskäl. Samtidigt visar de driftstopp som svenska reaktorer råkat ut under senare år att de inte är outslitliga för all framtid. Ett successivt utbyte av gamla mot nya reaktorer samtidigt som alternativa energikällor kan utvecklas är därför angeläget.

Kan vi lita på kärnkraften? Svaret måste för svenskt vidkommande vara ja. Förutsättningen är ett säkerhetstänkande som inte låter sig förslappas och en effektiv övervakning.

GP 15/3 -11

Teckning: MARIO BRANCAGLIONI

FOKUS PÅ SÄKERHETEN. Kärnkraften står åter i centrum för den politiska debatten efter händelserna i Japan.