Att det bör satsas mer på vindkraft i Sverige är en målsättning som de flesta ställer sig bakom. Visserligen är investeringar i vindkraft ekonomiskt fortfarande beroende av statliga subventioner, men på sikt är det angeläget att få in mer av alternativ elproduktion i den svenska energibalansen.

Inte heller vindkraften är emellertid okomplicerad från miljösynpunkt, även om den är utsläppsfri och liksom vattenkraften bygger på utnyttjande av naturens krafter. Problemen rör sådant som påverkan på landskapsbilden och naturvärden, liksom inskränkningar i det rörliga friluftslivet. Ytterst kan det handla om hur livskvaliteten påverkas för oss människor.

Under hösten riktades från skärgårdsboende och båtfolk allt häftigare kritik mot planerna på att anlägga en stor vindkraftspark vid Hakefjordsflaket mellan den norra och södra farleden utanför Göteborg. Det är ett typexempel på de konflikter som blossar upp i takt med att vindkraften byggs ut allt mer.

De protester som framförts är begripliga. Just Hakefjordsprojektet framstår i flera avseenden som olämpligt. Det handlar om ett stort antal 150 meter höga vindkraftstorn som placeras i Göteborgs innerskärgård. Påverkan på båtliv och boende blir betydande.

Till detta kommer flera andra komplikationer. Hakefjordsflaket är inflygningsområde för fågelsträck till Torsviken, konsekvenserna för hamnens övervakningssystem är oklara liksom för flygtrafiken. Konsekvenserna för landskapsbilden, det vill säga skärgårdsmiljön, kommer att vara omfattande

Strax före nyår konstaterade Ulf Moback, tillförodnad översiktsplanchef i Göteborg, i GP att "närmare utredningar krävs" i ärendet. Att så är fallet är uppenbart.

Särskilt i anslutning till storstäder finns anledning att noga värna naturvärden och människors möjligheter till rekreation och ett rörligt friluftsliv. Det är sådana värden som lätt blir en bristvara i storstadsregioner, medan de ofta kan erbjudas i överflöd i landsbygdsregioner.

Konflikter rörande naturvärden kan uppstå också i rena vildmarksområden. En sådan konflikt finns i norra Sverige när det gäller planer på att etablera vindkraftsparker på kalfjället. Från blåstsynpunkt utmärkta lägen, men med drastiska konsekvenser för landskapsbilden.

I förra veckan protesterade konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell i en debattartikel i DN mot vad de upplevde som myndigheternas nonchalans mot människors oro när det gäller vindkraftutbyggnaden.

De pekade på att exempelvis få områden finns i Västergötland, Halland eller på Öland och Gotland där vindkraft kan etableras utan intrång i boendemiljöer. De efterlyste en nationell diskussion om vilka områden som är lämpliga för etablering och vilka som bör sparas i sin helhet.

Debatten har bara börjat. Skall vindkraften mötas av acceptans och inte ökat motstånd måste oron tas på allvar. Och direkt olämpliga etableringar som Hakefjordsprojektet stoppas.

GP 3/1 -11

Det tänkta projektet med en stor vindkraftspark vid Hakefjordsflaket utanför Göteborg är ett av flera exempel på hur satsningar på vindkraft kolliderar med naturvärden och ett rörligt friluftsliv.

Att det bör satsas mer på vindkraft i Sverige är en målsättning som de flesta ställer sig bakom. Visserligen är investeringar i vindkraft ekonomiskt fortfarande beroende av statliga subventioner, men på sikt är det angeläget att få in mer av alternativ elproduktion i den svenska energibalansen.

Inte heller vindkraften är emellertid okomplicerad från miljösynpunkt, även om den är utsläppsfri och liksom vattenkraften bygger på utnyttjande av naturens krafter. Problemen rör sådant som påverkan på landskapsbilden och naturvärden, liksom inskränkningar i det rörliga friluftslivet. Ytterst kan det handla om hur livskvaliteten påverkas för oss människor.

Under hösten riktades från skärgårdsboende och båtfolk allt häftigare kritik mot planerna på att anlägga en stor vindkraftspark vid Hakefjordsflaket mellan den norra och södra farleden utanför Göteborg. Det är ett typexempel på de konflikter som blossar upp i takt med att vindkraften byggs ut allt mer.

De protester som framförts är begripliga. Just Hakefjordsprojektet framstår i flera avseenden som olämpligt. Det handlar om ett stort antal 150 meter höga vindkraftstorn som placeras i Göteborgs innerskärgård. Påverkan på båtliv och boende blir betydande.

Till detta kommer flera andra komplikationer. Hakefjordsflaket är inflygningsområde för fågelsträck till Torsviken, konsekvenserna för hamnens övervakningssystem är oklara liksom för flygtrafiken. Konsekvenserna för landskapsbilden, det vill säga skärgårdsmiljön, kommer att vara omfattande

Strax före nyår konstaterade Ulf Moback, tillförodnad översiktsplanchef i Göteborg, i GP att "närmare utredningar krävs" i ärendet. Att så är fallet är uppenbart.

Särskilt i anslutning till storstäder finns anledning att noga värna naturvärden och människors möjligheter till rekreation och ett rörligt friluftsliv. Det är sådana värden som lätt blir en bristvara i storstadsregioner, medan de ofta kan erbjudas i överflöd i landsbygdsregioner.

Konflikter rörande naturvärden kan uppstå också i rena vildmarksområden. En sådan konflikt finns i norra Sverige när det gäller planer på att etablera vindkraftsparker på kalfjället. Från blåstsynpunkt utmärkta lägen, men med drastiska konsekvenser för landskapsbilden.

I förra veckan protesterade konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell i en debattartikel i DN mot vad de upplevde som myndigheternas nonchalans mot människors oro när det gäller vindkraftutbyggnaden.

De pekade på att exempelvis få områden finns i Västergötland, Halland eller på Öland och Gotland där vindkraft kan etableras utan intrång i boendemiljöer. De efterlyste en nationell diskussion om vilka områden som är lämpliga för etablering och vilka som bör sparas i sin helhet.

Debatten har bara börjat. Skall vindkraften mötas av acceptans och inte ökat motstånd måste oron tas på allvar. Och direkt olämpliga etableringar som Hakefjordsprojektet stoppas.

GP 3/1 -11